Mild och nederbördsrik januari

Januari var i allmänhet varm för årstiden och nederbördsmängderna var omkring eller över de normala. Vädret under första halvan av januari dominerades ofta av lågtryck från Atlanten, däribland stormen Egon. Ett högtryck växte senare in över norra Skandinavien med kallare och torrare luft, men i slutet av månaden drog lågtryckstrafiken igång igen.

Varm början

Det nya året inleddes med plusgrader och mulet väder på många håll. Orsaken var flera lågtrycksområden ute på Atlanten som gav upphov till en västlig luftströmning med riktigt mild luft. Under natten till den 1 nådde temperaturen upp i 9,3° på Brämön vid Medelpadskusten och flera stationer i landet rapporterade maximitemperaturer på 7-8° för dygnet.

Värmen bidrog till att snötäcket i Götaland samt östra och sydvästra Svealand smälte bort.

Halvstormen Svea

Under natten till den 2 rörde sig ett djupt lågtryck in över mellersta Sverige. Lågtrycket förväntades nå stormstyrka och fick därför namnet Svea, men det blev inte riktigt så kraftfullt. Gränsen för storm går vid 24,5 m/s i medelvind och högsta uppmätta medelvind i samband med ovädret Svea var 22,5 m/s vid Väderöarna. Den högsta byvindhastigheten rapporterades från Hanö i Blekinge med 30,9 m/s och inne över land rapporterades som mest vindbyar på 22,5 m/s i Malmö.

Svea medförde snöfall från norra Dalarna och norrut, söder därom regn. I Halland och södra Västergötland kom på några platser mer än 30 mm regn. Fotskäl i Västergötland uppmätte morgonen den 2 en dygnsnederbörd på 39,8 mm, preliminärt månadens högsta.

Lågtrycket fortsatte under dagen österut mot Finland och gav på en del platser i nordöstra Norrland 1-2 dm snö. Piteå rapporterade 29,6 mm för den 2, vilket är den största nederbördsmängden där under ett januaridygn sedan 1995.

Väderläget klockan 7 den 2 januari 2015.
Väderläget klockan 7 den 2 januari 2015.
Förstora Bild

Det fanns även ett lågtryck nordväst om Skandinavien som gav blåsigt väder i Lapplandsfjällen. I Stekenjokk nådde medelvinden upp i 27,2 m/s.

Den milda luften fortsatte att strömma upp över landet och månadens preliminärt högsta temperatur på 10,1° uppmättes i Gladhammar, Småland.

Högtrycksrygg

Lågtrycket rörde sig sakta åt sydost över Finland den 3 och den byiga västvinden över Sverige vred mot nordväst och avtog efterhand. Allt torrare och kallare luft fördes ner över landet. Molntäcket började spricka upp med början i söder och natten till den 4 blev ganska klar med minusgrader på många håll även i söder.

De friska nordvästvindarna gav den 4 rätt klart väder på många håll med för årstiden mer normala temperaturer.

Den 5 gav en högtrycksrygg fortsatt en hel del klart väder och på förmiddagen sjönk temperaturen till -29,0° i både Naimakka och Nedre Soppero. En front med tillhörande snöfallsområde sträckte sig ned över Sverige och berörde främst Lappland, Västerbotten och norra Ångermanland.

Nederbördsfronter

Efter en kall natt i hela landet, då temperaturen i Karesuando i nordligaste Lappland sjönk till -32,7°, ökade molnigheten västerifrån den 6 i samband med att fronter med nederbörd närmade sig. Det var blåsigt på många håll, främst längs kusterna och i fjällen där medelvinden nådde 18-21 m/s på en del platser. En varmfront tog sig in över landet och gav i huvudsak snöfall men längs kusterna i främst Götaland regninslag.

Under natten till den 7 kom nästa nederbördsfront som gav mer än 15 mm vid några stationer i mellersta Sverige. I Gördalen i västligaste Dalarna ökade snödjupet med 2 dm jämfört med föregående morgon. Ett tunnare snötäcke hade också lagt sig över Svealand och inre Götaland.

Under natten till den 8 drog nästa front med tillhörande nederbördsområde snabbt in från sydväst och gav 15-25 mm på en del håll. I Götaland och södra Svealand föll regn, vilket gjorde att det åter blev barmark där.

Snöfallet över norra Norrland fortsatte den 9 men mattades av och upphörde senare. Ett lågtryck från Atlanten med tillhörande frontsystem berörde västra och södra Götaland under dagen. Nederbörden bestod övervägande av regn men på Sydsvenska höglandet föll snö eller blötsnö. Den västliga vinden ökade framförallt längs västkusten och i Skåne.

Ute på Atlanten söder om Island fanns samtidigt ett djupt lågtryck som fått namnet Egon av den norska vädertjänsten och kom att bli den denna vintersäsongs hittills värsta oväder i Sverige med omkring 70 000 strömlösa hushåll.

Stormen Egon

Nederbördsområdet tillhörande lågtrycket Egon drog in över västra Svealand och Götaland tidigt på morgonen den 10 och fortsatte mot nordost över landet. Lågtryckets centrum försköts sedan under dygnet från Norge till ett dellågtryck över Svealand. Det lägsta lufttrycket över svenskt område i samband med Egon var 959,7 hPa i Arvika i Värmland på kvällen den 10. Det är det lägsta lufttrycket i Sverige sedan januari 2012.

Söder om lågtryckets centrum blåste det kraftigt med storm i medelvind på många håll längs kusterna i söder, upp till Östergarnsholm öster om Gotland, och på Vänern samt orkanbyar vid många av kuststationerna. Väderöarna vid Bohuskusten rapporterade både högsta medelvinden med 30,1 m/s och högsta byvinden med 39,9 m/s. I inlandet var det bara Åsbräcka-Torpabron i Västergötland som kom upp i orkanbyar med 34,7 m/s.

Väderläget klockan 01 den 11 januari 2015.
Väderläget klockan 01 den 11 januari 2015.
Förstora Bild

Det var mycket blåsigt även norr om lågtrycket och dessutom snöade det ymnigt med stora snödjupsökningar som följd. Exempelvis ökade snödjupet med 55 cm i Höglekardalen, Jämtland och med 44 cm i Kilafors, Hälsingland. Ett snötäcke lade sig återigen över södra Svealand och nordöstra Götaland. Ovädret gav 20-40 mm nederbörd på många håll i landet.

Kallare framförallt i Norrland

Egon drog vidare bort över Estland den 11. Nederbörden fortsatte, om än inte i så stora mängder. Under kvällen klarnade det upp flera håll samtidigt som torrare luft svepte ned norrifrån och temperaturen sjönk ordentligt. Under natten och tidigt på morgonen den 12 var det minusgrader långt nere i Götaland och i norra Norrland sjönk temperaturen lokalt till omkring -35°.

Längst i norr fanns områden med fortsatt klart och kallt väder under dagen. I Nikkaluokta sjönk temperaturen på kvällen till -40,2°, vilket preliminärt är säsongens hittills lägsta uppmätta temperatur.

Lågtryck gav blåsigt väder

Lågtryck ute på Atlanten närmade sig och natten till den 12 drog ett nederbördsområde in över Sverige som på sina håll gav 15-30 mm. Det var även blåsigt med medelvindar på 20-23 m/s vid en del stationer i fjällen och på västkusten.

Ett lågtryck på norra delen av Norska havet den 13 gav fortsatt blåsigt väder i Lapplandsfjällen. Det genererade även splittrade områden med snöfall över norra Norrland. I övriga delar av landet var det fortsatt ostadigt med nederbördsområden här och var.

Den 14 förekom nederbörd på sina håll i norra Norrland och västra Götaland, annars rådde mest uppehåll och varierad molnighet.

Ett djupt lågtryck utanför Brittiska öarna medförde blåsigt väder i framförallt fjällen och vid kusterna den 15-16. På Sylarna och Blåhammaren i Jämtlandsfjällen blåste det storm i medelvind och orkan i byvind. Högsta vindhastigheterna uppmätte Sylarna med en medelvind på 27,4 m/s och byvindar på 43,8 m/s. Det blåste även mycket vid västkusten där Väderöarna registrerade 24,1 m/s i medelvind och 30,9 m/s i byvind.

Fronter med regn och snö rörde sig den 15 upp över landet mot nordost. I södra och västra Götaland samt västra Dalarna kom 20-25 mm.

Snödjupet i landet var i mitten av månaden i allmänhet omkring eller strax under det normala.

Lågtrycket rörde sig norrut längs Norges kust den 16 och mild och fuktig luft strömmade upp över Sverige. Det var någon plusgrad ända upp över Norrbottenkusten. Mindre områden med nederbörd förekom här och var i landet.

Lågtrycksområdet försvagades allt mer den 17.

Högtryck över norra Skandinavien

En högtrycksrygg som drog ned kallare luft norrifrån började växa in över norra Skandinavien den 18 och där klarnade det på många håll upp under kvällen.

Den 19 etablerade sig ett högtryck över norra Skandinavien och i nordligaste Norrland sjönk temperaturerna i de klarare områdena till mellan 20 och 30 minusgrader dagtid. Ett snöfallsområde kom under natten in över södra Götaland och rörde sig sedan vidare norrut till Svealand. Ett snötäcke började lägga sig över större delen av Götaland och växte till de efterföljande dygnen.

Högtrycket bredde ut sig allt mer åt sydost mot Ryssland och natten till den 20 sjönk temperaturen i Nikkaluokta under -39.5°.

Vid stationen i Tarfala på 1 150 m höjd sjönk den relativa luftfuktigheten ner till 11% natten till den 20, vilket är mycket torrt även om det inte är rekord för stationen.

Längre söderut var det mest mulet och delar av södra Norrland, Svealand samt nordvästra Götaland berördes av snöfallsområden. Det mesta av snöfallet drog bort den 23. Molnigheten i landet varierade och med denna även temperaturen. Där det var klart väder så var det flera minusgrader även i Götaland.

Varannandagsväder

Natten till den 24 passerade ett frontsystem med nederbörd österut och gav som mest runt 10 mm. Den i allmänhet ökade molnigheten mildrade kylan.

Snöfallsområdet följdes av en tillfällig högtrycksrygg med uppklarnande väder den 25 i framförallt Norrland och norra Svealand.

Fronter med nederbörd tillhörande ett djupt lågtryck nordost om Island tog sig under natten till den 26 in västerifrån över Sverige. Nederbörden bestod i norr av snö, i Götaland och södra Svealand av både snö och regn vilket tärde på snötäcket där.

Bakom nederbördsområdet följde en mindre högtrycksrygg som gav minskad molnighet och under natten uppklarnande på många håll i Norrland följt av sjunkande temperaturer. Ett lågtryck över Norska havet gav snöbyar eller snöfall i Jämtlands- och Lapplandsfjällen.

Lågtryck med snö och blåst

Ett djupt lågtrycksområde väster om Island började växa till och dess tillhörande nederbördsområden nådde Sverige den 27.

Lågtrycket rörde sig mot Norge den 28. Splittrade nederbördsområden drog in västerifrån och följdes senare under kvällen av en front från sydväst med kraftigare nederbörd samt blåsigt väder. Byvindarna nådde stormstyrka på Vinga och Hanö.

Fotskäl i Västergötland uppmätte på morgonen en dygnsnederbörd på 29 mm. Samtidigt noterade Gördalen i Dalarna ett snödjup på 120 cm, vilket är månadens hittills största inrapporterade snödjup.

Lågtrycket gav fortsatt blåsigt och ostadigt väder den 29. Medelvinden nådde upp i 26,4 m/s i Stekenjokk och både där samt i Katterjåkk uppmättes byvind på 32,0 m/s.

Ett område med ihållande snöfall rörde sig upp över Norrland och i norra Norrland föll på många håll flera decimeter snö. I Markusvinsa i norra Norrbotten ökade snödjupet med 40 cm, vilket är en ovanligt stor snödjupsökning för detta område. Klöverträsk i södra Norrbotten fick en dygnsnederbörd på 36 mm i smält form. Snöfallet och vinden mattades sedan av under natten till den 30.

Den 30 kom ett snöfallfallsområde in över södra Götaland som väntas sprida sig norrut över landet den 30-31 och snöfallet kan på sina håll bli ymnigt.

Temperaturen

Januari var varmare än normalt i större delen av landet och temperaturöverskottet var på sina håll mellan fyra och fem grader. Framför allt den inledande veckan samt dygnen den 16-18 och 26-28 var milda i så gott som hela landet.

I nordligaste Norrland låg månadsmedeltemperaturen däremot omkring eller någon grader under normalvärdena. De kallaste perioderna där var den 11-13 och 19-24.

Även om månaden var mild i större delen av landet så var den inte rekordvarm. För att hitta en mildare januari än årets så räcker det att gå tillbaka till 2008.

Nederbörden

Nederbördsmängderna för januari var fram till den 29 i allmänhet omkring eller över de normala. Några stationer fick mer än tre gånger så mycket som normalvärdena för januari. Störst var överskottet i nordöstra Norrland följt av västra Svealand och nordvästra Götaland.

Piteå har så här långt fått 118 mm vilket är nytt januarirekord för stationen som har startår 1860. Förra rekordet var på 107 mm från 1938.

Det är möjligt att ytterligare några stationer kan komma att slå sina januarirekord.

Några områden i Jämtland och nordvästra Lapplandsfjällen har däremot fått mindre nederbörd än normalt.

Åska

Fram till den 29 hade blixturladdningar noterats för åtta dygn under månaden och de flesta av dem i sydvästra Sverige. Störst antal blixtar registrerades den 14 med 71 stycken och näst flest urladdningar var det den 16 med 63 stycken.