Mer detaljerade satellitbilder

Nu kan SMHI använda en ny typ av satellitbilder, som bland annat visar låga moln på natten bättre. Dessutom räcker det med månljus för att satelliten ska fånga detaljerad information om exempelvis snö- och isutbredning.

Satellitbilder ger värdefullt underlag till prognosmeteorologer i så kallad nowcasting, dvs när de bedömer väderläget de närmast följande timmarna.

Nu kan data från den amerikanska vädersatelliten Suomi-NPP användas i prognosproduktionen på SMHI, och ger exempelvis mer detaljerad information av låga moln, snö och isutbredning nattetid, eller algutbredning till havs dagtid.

Månens ljus tillräckligt

Idag kan det vara svårt att skilja snö från barmark på satellitbilder nattetid. Det beror på att vädersatelliter vanligtvis levererar temperaturbaserad data. Ombord vädersatelliten Suomi-NPP finns dock instrumentet VIIRS (Visible Infrared Imaging Radiometer Suite), som har en kanal som är extremt ljuskänslig och därmed kan använda sig av det reflekterade månljuset för att skilja ut moln, snö och havsis. Och det räcker med halvmåne för att ge tillräckligt detaljerade bilder.

– Vintertid har vi inte mycket dagsljus i Sverige. Därför är det särskilt användbart för oss när det räcker med månljusets reflektion för att fånga en bild av låga moln eller hur snö och is breder ut sig, säger Anna Eronn, satellitsamordnare SMHI, och fortsätter:

– Även sommartid ger den här satelliten viktig kompletterande information, exempelvis visar den tydligare hur alger breder ut sig.

Värdefullt prognosunderlag

Den nya typen av satellitbilder har under vintern använts av SMHIs meteorologer för att identifiera snö- och isutbredning, samt hur moln och dimma rört sig under natten. Det ger värdefullt underlag för prognosen de kommande timmarna.

Den 24 januari låg på förmiddagen is i större delen av Bottenviken. Längs kusterna fanns tjock och fast is, men ute till havs var det fullt med drivis.

– En så kallad visuell bild från den nya satelliten Suomi NPP är mycket användbar vid klart väder, men det finns en del moln över Bottenviken och norra Kvarken, och det är bitvis svårt att avgöra vad som är moln och vad som är is, förklarar meteorolog Anna Geidne som arbetar på istjänsten.



En av kanalerna på den nya polära satelliten Suomi NPP kan användas till att bättre separera låga moln (t ex dimma) från snö/is, där molnen blir vita medan snön och isen blir turkosa.

– Genom att vi blandar information från flera kanaler, både visuella och infraröda, får vi en bild som separerar molnen från snö och is, förklarar Anna Geidne.

Detaljrik satellitdata

Suomi-NPP har en detaljrikedom på mellan 370-740 meter, jämfört med polära satellitbilders normala rumsupplösning på 1 km. Satelliten har även en extra stor spännvidd, vilket innebär en större sannolikhet att den täcker vår region vid varje varv runt jorden.

– Fler bilder med större detaljrikedom innebär att våra prognosmeteorologer får ett ännu bättre underlag till sina korttidsprognoser, förklarar Anna Eronn.

Förutom satellitdata från Suomi-NPP tar SMHI emot väderdata från åtta andra polära satelliter, drygt 30 gånger/dygn. Från den geostationära satelliten Meteosat-10 får vi en bild var 15:e minut dygnet runt.

En geostationär satellit ”ser” samma yta på jorden för varje bild den levererar, medan en polär satellit passerar polerna och sveper över Sverige från lite olika banor varje gång och det tar olika lång tid mellan varje leverans av polär satellitbild. Ibland täcker inte den polära satelliten hela landet då den passerar utan vi får t ex bara se norra delen av Sverige.