Maj bjöd på värmebölja, vårflod, regn och åska

En sval inledning på maj följdes av värmebölja i norra Sverige. Värmen smälte snön och i kombination med regn ledde det till en kraftig vårflod i norr. Maj var också ovanligt åskrik och regnig. Temperaturerna var skiftande och månaden bjöd på både -17 i fjällen och +28 i Haparanda!

En sval inledning på maj följdes av rejäl värme framförallt i nordligaste Sverige. Värmen i kombination med nederbörd gav en kraftig vårflod i stora delar av Norrland. De höga flödena i vattendragen där fortsatte även då det blev lite svalare i slutet av månaden.

Temperaturen blev ganska nära eller strax under den normala, utom i den nordostligaste delen där värmeböljan i mitten av månaden bidrog till ett överskott för månaden som helhet. Där kom också sommaren till Sverige i mitten av maj och spred sig sedan söderut.

Det har tidvis varit kraftiga regn och regnskurar vilket lokalt har gett stora dygns- och månadsnederbördsmängder jämförbara med sommarmånaderna. Månadsrekord i nederbörd för maj har slagits för många stationer med korta mätserier, men även för några med längre. Exempelvis har Leksand, vars mätserie startade år 1879, fått minst 113 mm (preliminär siffra), vilket slår majrekordet på 103 mm från 1983. Maj har också varit osedvanligt åskrik.

Mer snö

I början av maj låg snödjupet allmänt ännu över 50 cm i norra Norrlands inland, och mest hade då Katterjåkk med 151 cm. Ett lågtryck vid norrlandskusten gav ostadigt väder den 1 och en påspädning på snötäcket i norra Norrland. I smält form mättes strax över 20 mm på flera platser. Mest nysnö, 22 cm, fick Porjus i Lappland som därmed mätte ett snödjup på 97 cm på morgonen den 2 maj.

Kallfronten som hörde till lågtrycket drog ner över södra Sverige med skurar och nederbörd den 1. I den efterföljande kyliga nordvinden förekom det snöbyar i norr medan molnen lättade i södra halvan av landet. Detta varade till på eftermiddagen den 3 då vädret där blev ostadigt igen. I Lapplandsfjällen noterades månadens lägsta temperatur -17.0° på morgonen den 4 i Mierkenis, vilket är den lägsta temperaturen i maj i Sverige sedan 1999.

Åska och snö

Den 4 bildades ett mindre lågtryck över Götaland med inslag av åska och snö. På morgonen den 5 låg ett tunnare snötäcke i delar av inre östra Småland och södra Östergötland, vilket inte inträffat där i maj sedan 1999. Det största snödjupet där rapporterades från Svinhult i södra Östergötland med 7 cm.

Dagen efter blev ganska solig men kylig på många håll. Ett lågtryck närmade sig från söder vilket gav blåsigt väder i södra Götaland och den 7 kom regnet dit. Mest sol var det då i Norrland utom i fjällen där det förekom snöbyar. Nederbörden passerade i försvagat skick norra Götaland och nådde sydöstra Svealand den 8.

Varmluft på gång

I öster över Ryssland var luften varm medan svalare luft låg över Sverige, Finland och Baltikum den 9 maj. I gränszonen mellan dessa luftmassor uppstod talrika åskväder. Ett mindre lågtryck låg över Sydnorge den 10 vilket gav ostadigt väder i framför allt södra Norrland. I Götaland och i södra Svealand klarnade det under kvällen och natten vilket där gav nattfrost på morgonen den 11. Bland annat rapporterade Hagshult i Småland -6°.

Den 12 tätnade molnen från söder varvid regn och åska nådde Skåne på morgonen. Stora nederbördsmängder föll i ett stråk från Götaland, över västra Svealand upp mot Jämtland. Exempelvis fick Regna i Östergötland 31 mm, Öje i Dalarna 38 mm och Lillhärdal i Härjedalen 31 mm den 12.

Därefter avancerade den varma luftmassan från Ryssland och på Kristi Himmelsfärdsdagen, den 13, kom den första pusten av varmluft från öster. Detta gav mycket regn i ett band från Öland upp mot Dalarna och södra Norrland. Många platser fick också detta dygn över 30 mm. Även de inre delarna av norra Norrland fick regn, allmänt kring 20 mm.

Värmebölja i Tornedalen

I Tornedalen inleddes nu en åtta dygn lång osedvanligt varm och solig period med maximitemperaturer kring 25°. Toppnoteringen blev 28.2° i Haparanda den 15, vilket blev inte bara månadens högsta i landet utan även den högsta i Haparanda sedan mätningar av maximi- och minimitemperaturer inleddes där 1873. Tidigare rekord var 26.5° år 1887.

De södra delarna av landet hamnade i gränszonen mellan de två luftmassorna under några dygn. På mornarna kunde vädret vara disigt, dimmigt och kyligt i de östra delarna av landet då det rådde ostvind och havet var kallt. Utmed fronten över landet var det molnigt med nederbörd, åska och ibland kraftiga skurar. Den 14 fick Ytterberg i Härjedalen 60 mm.

Kraftig vårflod i norr

Värmen och nederbörden satte fart på vårfloden. Den 16 förekom regn och regnskurar i södra Norrland. I norra Norrland var det mulet med enstaka regn- och åskskurar men framförallt var det varmt med maximitemperaturer på i allmänhet 20-25°. Värmen var nu på väg att bli till en värmebölja. Det kan även vara värt att minnas att nätterna i mitten av maj är korta i norra Sverige. Solen är bara under horisonten ett fåtal timmar.

Ett nederbördsområde aktiverades över mellersta Norrland den 17 och spädde på vårfloden under några dygn. Norr därom i varmluften blev det skurar och åska. Värmen i norr fortsatte och även södra Sverige fick nu ta del av den med början den 18 och dagen efter intensiv åska i Södermanland och Östergötland den 19. Den 20 började ryssvärmen släppa greppet i norr, medan den höll i sig ytterligare två dygn i söder.

Mycket åska och kraftiga skurar

Övergången till svalare väder gav omfattande åska och lokalt kraftiga skurar främst i Götaland och Svealand den 20 och 21. Den 20 fick Omberg i Östergötland 63 mm och Tomtabacken i Småland 62 mm varav 38 mm på 15 minuter.

Bakom en front med nederbörd kom svalare luft in över Norrland den 22. Mest nederbörd föll i södra Norrland och nordvästra Svealand där det även blev kraftig åska. Dagen därpå föll mest nederbörd i sydöstra Norrland och nordöstra Svealand medan åskan var mest aktiv i ett stråk över Småland och Öland. Att vädret i Götaland var varmt och fuktigt fick löparna i GöteborgsVarvet då erfara.

Nederbördsområdet lämnade Svealand och tog en sväng över Finland innan det återkom till Tornedalen den 24. Åskan fanns då kvar i Götaland men hade bedarrat. Både den 24 och 25 föll ganska mycket nederbörd i norra Norrland. Samma dygn fick Götaland ett eget litet lågtryck med regn och åska, som spred sig till Svealand. Vädret i landet blev allmänt svalare, mulet och ostadigt.

Över mellersta Norrland utvecklades ett nederbördsområde som den 27-28 under dessa dygn gav 15-30 mm över huvudsakligen Jämtland och Ångermanland. Längst i norr blev däremot både den 27 och 28 både soliga och ganska varma dagar.

I samband med att en kallfront med regn och åska rörde sig norrut över Götaland och Svealand blev det rikligt med skurar där den 28. De mest aktiva skurarna befann sig över södra Norrland den 29.

Samtidigt som solen sken på många håll i landet under månadens två sista dygn, så berördes framförallt Skåne, Öland och Gotland av ett regnområde och blåst under dessa dygn.