Varje år gör SMHI ett antal prognoser för islossningsdag och islossningens svårighetsgrad för Torneälven vid Haparanda. Första prognosen brukar ge en tidig uppfattning av hur kraftig islossningen kan bli utifrån ett begränsat antal parameterar. Efterföljande prognoser baseras sedan på ett större antal parameterar jämfört med den första och ger en indikation på både islossningsdagen och islossningens karaktär.
Islossningen kartlagd sedan 1701
Dessa prognoser har SMHI gjort sedan många år tillbaka. Men som på många ställen där älvarna fryser under vintersäsongen finns det även en längre tradition av att försöka förutse när islossningen kommer att ske längs Torneälven. Vid Haparanda finns det en av de allra längsta tidsserierna över islossningsdag, som började redan 1701. Den här tidsserien är även en bra indikation på hur klimatet har ändrats över tiden.
– Om man tittar på tidsserien kan man se att islossningsdagen har skett tidigare och tidigare under de senaste decennierna. Dessutom har de flesta islossningarna varit lindriga den senaste tiden, säger Marc Girons, hydrolog vid SMHI.
Sedan 1960 har en så kallad svår islossning skett bara ett fåtal gånger (1964, 1971, 1984, 1985, 1986 samt 2009). De konsekutiva svåra islossningarna i 1984, 1985 och 1986 ledde till en stor utredning på SMHI som satt i gång islossningsprognoser för Haparanda. En svår islossning betyder att den har orsakat omfattande isdämmor med översvämningar och stora skador som följd.
Lindrig islossning utan isproppar
I år har det varit gynnsamma förhållanden för en lätt islossning. Istjockleken på älven har som mest blivit 73 cm, vilket är mindre än normalt och räcker inte för att bilda stora isproppar. Däremot har fortsatt låga dygnsmedeltemperaturer under andra hälften av april och första hälften av maj fördröjt islossningen. Flotten som varje år placeras på isen och som brukar markera början på islossningen passerade lodlinjen den 7 maj. Däremot var Torneälven vid Haparanda fortfarande helt täckt med is då. Det var inte förrän den 11 maj som islossning slutligen skedde.
– Den stora skillnaden beror på att istället för att bryta upp och flyta nedströms har isen i år i stort sätt smält på plats, säger Marc Girons. I samförstånd med prognosen blev islossningen till slut lindrig och orsakade inga skador över huvud taget.
Den senaste prognosen för islossningsdatum var den 9 maj, ett mellanting mellan dagen då flotten passerade linjen och dagen då isen smälte.
– Det var en bra prognos sett till förutsättningarna med dygnsmedeltemperaturer som länge pendlat kring tröskelvärdet för issmältning, säger Marc Girons. I ett sådant läge kan ett litet fel i temperaturprognosen leda till ett stort fel islossningsprognosen.
Stora snömängder kan ge kraftig vårflod
Även om islossningen redan har skett dröjer det en tid innan vårfloden sätter igång på riktigt. I år finns det betydligt mer snö än normalt i stora delar av norra Sverige och i Torneälvens avrinningsområde. Fortsatt kalla temperaturer betyder att snösmältningen och därmed också vårfloden fördröjs. Ju längre snön ligger kvar så ökar risken för att det blir en snabb ändring i väderläget till höga temperaturer som då kan ge en väldigt snabb snösmältning. Särskilt om snön ligger kvar in i juni.
Risk för kraftig vårflod i norr
– Den större volym vatten än normalt som nu finns lagrad i snötäcket, framför allt i Norrbottens län, kan orsaka en kraftigare vårflod än normalt på många ställen, både vad det gäller flödeskulmen och sammanlagda volym vatten, avslutar Marc Girons.