Vintern har bjudit på is längs i stort sett hela Sveriges kust. Till havs har de vita vidderna varit mer begränsade, i våra vatten är det bara längst i norr som isen brett ut sig från kust till kust. Månad för månad har olika fenomen satt sin prägel på isläget. Värme och kyla om vartannat har gett en omväxlande utveckling, där isutbredningen totalt sett ändå varit inom intervallet för en normal isvinter.
Tröga januari
Vatten har en mycket stor förmåga att lagra och behålla värme. Efter den milda hösten och julmånaden gick haven runt Sverige in i det nya året med ett betydande temperaturöverskott, så när kylan kom i januari handlade det främst om att vattentemperaturen skulle ner mot fryspunkten.
Ännu vid månadens slut fanns ett isfritt område i södra Bottenvikens centrala del, där sommarvärmen hade motstått kylan. Att kyla (eller värma) vatten kräver en enorm energiomsättning, för en grads förändring av hela Bottenvikens vattenvolym behövs energi motsvarande mer än tio års elförbrukning i Sverige. Men som väl är så är det endast ytvattnet som måste kylas av för att det ska bildas is.
Snabba februari
När kylan väl nått ner i vattnet gick det undan. Ett stabilt högtryck under första halvan av månaden gav ordentlig skjuts åt isbildningen, hela Bottenvikens yta täcktes snart av is som raskt växte till i tjocklek. I mitten av februari fanns is av varierande tjocklek runt hela den svenska kusten och årets maximala isutbredning noterades på omkring 125 000 kvadratkilometer. Det är över gränsvärdet på 115 000 kvadratkilometer och gör att årets isvinter klassas som normal.
Att ett långvarigt högtryck ger rejäl vinterkyla i februari är snarare regel än undantag. De kraftiga vinterhögtrycken kan lättare få fäste över stora landmassor eller över istäckta hav när solinstrålningen är låg och luftmassan mer stabil och kylig. När det väl är etablerat över Ryssland och västerut mot Skandinavien strömmar kylan in från nordost och lågtrycken från Atlanten styrs undan.
Mot slutet av månaden var lågtrycken övermäktiga och högtrycket fick ge vika. Mycket varm luft strömmade in söderifrån och började snabbt göra slut på isen i södra halvan av landet. På Bottenviken låg isen dock fortfarande mycket tät.
Obeslutsamma mars
Kring månadsskiftet bröt västvindar isär isen i västra Bottenviken, ett tudelat läge uppstod med is i östra halvan och öppet vatten i väster. Men det varade inte länge, knappt en vecka in i mars hade ett omslag i vädret med ny kyla gjort att Bottenviken återigen var helt tillfrusen. Det nygamla läget höll sig i drygt två veckor. Sedan avslutades marsmånaden så som den började, med hälften av varje, öppet vatten i väster och istäckt i öster.
Envisa april
Gräsmånaden har med enorm envishet bevarat det mars lämnade efter sig. Isen i Bottenviken har fortsatt pressats hårt mot nordost medan det i övrigt till sjöss är öppet vatten. Närmast kusten längre söderut har isen långsamt smält undan.
Vår i sikte
När ett högtryck nu ser ut att få fäste över landet med dominerande soligt väder klättrar dagstemperaturen upp emot tvåsiffrigt längs med kusten i hela landet. Ökande temperaturer i kombination med den allt högre vinkeln på solinstrålningen försvagar den kvarvarande isen in i märgen. Inte ens minusgrader och nattlig tillfrysning kan stoppa vårens framfart.