Kust och hav alltmer betydelsefulla för världssamfundet

FN utlyste med start förra året att den 8 juni firas som Världshavens Dag, UN World Oceans Day. Detta för att belysa att haven är en viktig del i världssamfundet som vi alla delar gemensamt. Uppmärksamheten kring klimat, fiske- och miljöfrågorna har gjort att haven under det senaste tio åren kommit alltmer i fokus.

Inga nationsgränser eller ekonomiska zoner kan hindra havens strömmar att röra sig fritt. Att kust och hav är alltmer betydelsefulla för världssamfundet framstår alltmer tydligare. När det kalla kriget tog slut i början på 1990-talet blev havet en integrerande faktor mellan stater snarare än en barriär för åtskillnad. Vi är tillbaka till en tid då haven återigen används för att binda samman världsdelar och närområden genom handel och transporter men nu i ett globalt perspektiv.

Ekosystem med naturliga begränsningar

Haven har länge betraktats som en oändlig resurs för mänskligheten utan hänsyn till att haven är ett ekosystem som har sina naturliga begränsningar och inte kan utsättas för hur stora påfrestningar som helst. Haven är också Jordens värmeregulator och påverkar klimatet som helhet och ger också upphov till geografiska skillnader. Vårt milda klimat kan vi helt tillskriva Atlantens strömmar som för upp relativt varmt vatten till våra breddgrader.

Att haven under det senaste tio åren kommit alltmer i fokus beror på uppmärksamheten kring klimat, fiske- och miljöfrågorna.

Från många kustområden och kusthav som Östersjön kommer ofta rapporter om övergödning och utfiskning som försämrar vattenkvalitén och resulterande i algblomningar samt syrebrist.

Stigande havsvattennivåer

Havens uppvärmning och glaciärer som smälter mer än normalt resulterar bland annat i stigande havsvattennivåer. Många kustområden är redan idag utsatta och kan komma att utsättas för värre översvämningar i framtiden. Inte bara extremt låglänta områden i Asien och öar i Stilla havet och i Indiska oceanen kommer att påverkas, utan också kustområden i vår närhet där hav möter älvar som i Göteborg, Stockholm och Kristianstad.

Av mer omedelbar effekt på global och lokal samhällsnivå är de jordbävningar som orsakar tsunamis som när de når kusten ödelägger det mesta av infrastrukturen och möjligheter till försörjning för lokalbefolkningen samt orsakar förlust av mänskligt liv. Tsunamis är relativt ovanliga fenomen men har förekommit nu senast i år i södra Chile och 2004 i Indiska Oceanen som drabbade bland annat Thailand och andra kuststater mycket hårt.

Även oljespill från fartyg och oljeriggar kan ge upphov till stora skador på ekosystemen och i år bevittnar vi tragiken i Mexikanska golfen där en oljerigg på djupt vatten har havererat. I Östersjön ökar fartygstrafiken och framförallt utskeppningen av rysk olja till världsmarknaden. Risken för olyckor är uppenbar även om säkerhetsarbetet är omfattande i Östersjön.

Beredskap och varningssystem

Att säkerhet och ny teknik inte garanterar frihet från olyckshändelser är den senaste tidens händelser bra exempel på. Ändå är beredskap, varningssystem, prognosverktyg samt forskning och utveckling viktiga komponenter för att reducera risker.

Ännu viktigare är att anpassa det globala samhället till långsiktigt hållbara energi- och miljölösningar. En annan viktig komponent är att det finns tillgång till en marin resursbas av kunnande och erfarenhet för att utveckla, förmedla och skapa riskminimering i samhället på både lokal, regional och global nivå.

FN driver globalt samarbete

Sedan 50 år driver FN den globala processen för att skapa just detta. Intergovernmental Oceanographic Commission (IOC) är ansvarig för de marina frågorna i FN- organet UNESCO. IOC stödjer och samordnar bland annat utvecklingen av varningssystem för tsunamis. IOC ansvarar också för den världsomfattande övervakningen av haven inom programmet Global Oceanographic Observation System (GOOS).

IOC samordnar också stödet till utvecklingsländer i marina frågor. I Sverige samverkar ett antal myndigheter i det Marina Rådet med syfte att utveckla den marina resursbasen av kunnig och erfaren personal som kan delta i ibland annat IOC´s programområden.

Regionala allianser

Ett antal regionala allianser samordnar liknande övervakningsprogram i haven närmast kusterna. I Europa finns den regionala alliansen EuroGOOS som har 6 lokala operationella oceanografiska system (OOS) för övervakning och prognoser. Ett av dessa finns i Östersjöregionen – BOOS. Genom den regionala samordningen kan allmänheten och expertmyndigheter få information om vattenstånd, havsis, strömmar och temperaturer i haven runt Sverige.

I Sverige ansvarar Vetenskapsrådet för IOC medan SMHI tillhandahåller sekretariatet för det svenska medlemskapet och är för närvarande den nordiska representanten i Executive Council.

IOC firar sitt 50-åriga arbete den 8 juni på den internationella Världshavens Dag. Händelsen kommer att uppmärksammas under den nordiska, marina forskarkonferensen i Strömstad 13 – 16 september med ett speciellt programinslag.

Bertil Håkansson
Docent, oceanograf vid SMHI