Kraftig vårflod med många varningar från SMHI

Vårfloden 2018 blev rejäl i stora delar av norra Sverige. Hur kom det sig att den blev så kraftig just i år och hur höga har flödena varit jämfört med tidigare år? Här kommer en sammanfattning av årets vårflod.

Vintern var snörik och i början av april låg mer snö än normalt i norra Svealand och hela Norrland, utom de norra fjälltrakterna. Speciellt i Dalarna och vid södra Norrlandskusten fanns mer snö än normalt.

Karta - temperaturavvikelse 1 - 17 maj 2018
Kartan visar temperaturens avvikelse från normalt den 1-17 maj 2018.
Karta - snöns vatteninnehåll 2018-04-10
Stora snömängder och mycket höga temperaturer ledde till en kraftig vårflod. Kartan visar snöns vatteninnehåll i procent av normalt 2018-04-10.

Snabb snösmältning

Från mitten av april steg temperaturen snabbt och snön började smälta i norra Svealand och södra Norrland. Hittills i maj har det varit mycket varmt i hela landet och snösmältningen gick mycket snabbt. Den snabba snösmältningen i kombination med stora snömängder gjorde att vattendragen snabbt fylldes på med smältvatten.

– De kraftigaste vårflödena inträffar vanligen när stora mängder regn faller i samband med snösmältningen, men i år har snösmältningen i sig varit tillräcklig. Det har inte kommit så stora mängder regn under smältperioden, med undantag för den 11-12 maj då Norrland fick mycket nederbörd, berättar Anna Eklund, hydrolog vid SMHI

Viktiga varningar

SMHIs experter har ständigt koll på det hydrologiska läget i Sverige och utfärdar varningar, till exempel om det blir så mycket vatten i vattendrag att det riskerar att medföra allvarliga konsekvenser för samhället.

– Under årets vårflod har vi utfärdat ett stort antal varningar. Några av dessa har varit klass 3-varningar, det vill säga den allvarligaste varningsklassen. En klass 3-varning betyder att flödena är extremt höga, på en nivå som uppkommer i snitt vart femtionde år och de medför allvarliga översvämningsproblem, säger Sara-Sofia Asp, chef för SMHIs hydrologiska prognostjänst.

Varningar publiceras på smhi.se och i SMHIs väderapp för mobila enheter. När vattensituationen är besvärlig och behov finns så deltar SMHIs vakthavande hydrolog på samverkanskonferenser med berörda aktörer för att bistå med den hydrologiska expertis som finns samt för att berätta om prognoserna. SMHIs experter finns tillgängliga för att ge underlag för att till exempel länsstyrelser, kommuner och räddningstjänster ska kunna hantera situationen på bästa sätt.

Kraftig vårflod i stort område

Det som är speciellt med årets vårflod är att den blev kraftig i ett stort område samtidigt, från norra Svealand till norra Norrland. Stora vattendrag med mycket höga (Varningsklass 2) eller extremt höga flöden (Varningsklass 3) var:

  • Klarälven
  • Västerdalälven
  • Gavleån
  • Delångersån
  • Gimån
  • Ammerån
  • Hårkan
  • Röströmsälven
  • Vojmån
  • Vindelälven
  • Byskeälven
  • Råneälven
  • Kalixälven
  • Muonioälven
  • Torneälven

Flödena blev också mycket höga eller extremt höga i många mindre vattendrag, speciellt i Gävleborgs län, i de södra fjälltrakterna och i Norrbottens kustland. I de stora reglerade älvarna kunde vattnet samlas i magasinen och flödena blev inte lika höga.

Höga flöden gav översvämningar

Vid tre mätstationer uppmättes de högsta flödena sedan mätningarna startade; Norralaån i Gävleborg samt Ammerån och Röströmsälven i Jämtland. På många håll var årets flöden de högsta som förekommit sedan den kraftiga vårfloden 1995. I några vattendrag blev flödena högre än 1995.

Tabell: högsta, näst högsta och tredje högsta notering för ett antal mätstationer (28 kB, pdf)

Diagram - högsta vattenflöde, Kilvamsklippen
Varje års högsta vattenflöde i Råneälven, Vindelälven och Röströmsälven sedan mätningarna startade.

– De höga flödena ledde till att många vägar förstördes av vattenmassorna och hus översvämmandes, säger Anna Eklund.

På en del håll sattes barriärer upp till skydd mot översvämningar, bland annat i Vansbro, Sundsvall och Haparanda.