Klimatvetenskap – en sammanställning av nuläget

Vilka är de vetenskapliga förutsättningarna för att klara det så kallade tvågradersmålet eller till och med lägre temperaturmål? Påverkar nya forskningsresultat tidigare slutsatser om klimatförändringar och klimateffekter? Dessa frågor har regeringen gett SMHI i uppdrag att besvara. Sammanställningen finns nu färdig och kommer att fungera som ett stöd för Sveriges agerande i klimatfrågor.

SMHI har fått i uppdrag av regeringen att göra en sammanställning av den senaste forskningen kring klimatförändringarna. Rapporten baseras på publicerade forskningsresultat från de senaste åren och kommer att fungera som ett stöd för Sveriges agerande i klimatfrågor, till exempel vid politiska avgöranden om specifika temperaturmål, utsläppsbanor och andra policybeslut.

Kunskap om klimatförändringar förbättras ständigt

Det naturvetenskapliga kunskapsläget om klimatförändringarna förbättrats ständigt genom forskningen. Kunskapsläget är väletablerat när det gäller den grundläggande fysiken bakom växthuseffekten, liksom att genomsnittstemperaturen vid jordytan stigit de senaste femtio åren.

Under de senaste åren har nya kunskaper ändå tillkommit om bland annat klimateffekter och hur olika utsläppsbanor, utsläppens framtida utveckling, skulle kunna se ut för att nå ett givet klimatmål, till exempel det så kallade tvågradersmålet. Det är också mycket sannolikt att det mesta av den observerade uppvärmningen beror på mänsklig klimatpåverkan.

Större och snabbare utsläppsminskningar behövs

Forskningsresultat som publicerats sedan den senaste stora kunskapssammanställningen av FN:s klimatpanel år 2007 (AR4) bekräftar att det behövs stora och snabba utsläppsminskningar för att begränsa den globala uppvärmningen. Det är framför allt de globala utsläppen av koldioxid och andra långlivade växthusgaser som räknas, men reducerade utsläpp av kortlivade klimatpåverkande ämnen är också viktigt framför allt i ett kortare perspektiv.

Det finns olika modeller för hur de globala utsläppsminskningarna kan fördelas mellan olika regioner och länder. Dessa baseras inte på naturvetenskapliga principer utan är beroende av politiska och andra ställningstaganden.

Generellt ökar riskerna för allvarliga klimateffekter mer ju mindre ambitiöst temperaturmål som väljs, men riskerna försvinner inte ens med exempelvis tvågradersmålet. I SMHI:s sammanställning ligger fokus på havsnivåhöjningen, havsförsurningen, den biologiska mångfalden, samt klimateffekter i Arktis.

Större havsnivåhöjning och mer havsförsurning påverkar världens ekosystem

Jämfört med genomgången av kunskapsläget i AR4 tyder nya resultat bland annat på att havsnivåhöjningen kan bli större vid slutet av detta sekel än vad som bedömdes 2007, det finns mer specifika kunskaper om havsförsurningens effekter på marina ekosystem och klimatförändringarnas effekter på biologisk mångfald. Spridningen mellan olika arters sårbarhet för klimatförändringarna verkar variera mycket. De sammantagna effekterna kan ytterligare påverka världens ekosystem. Sammantaget bekräftar nya publicerade forskningsresultat att riskerna för allvarliga klimateffekter är väsentliga.