Hur anpassas Sverige till ett förändrat klimat?

En ny rapport från FNs klimatpanel handlar bland annat om klimatanpassning i olika regioner i världen och inom olika sektorer i samhället. Men hur ser då det svenska arbetet med klimatanpassning ut? Viktiga exempel på pågående aktiviteter är Nationell höjdmodell och Göta älvutredningen. Nationellt kunskapscentrum för klimatanpassning har som uppgift att samla kunskapen kring klimatanpassning.

FNs klimatpanel IPCC presenterar under måndagen en ny rapport. Den beskriver hur natur och samhällen redan påverkats och kommer att påverkas av ett förändrat klimat, världen över. Rapporten redovisar också olika regioners och sektorers sårbarhet inför klimatförändringar liksom möjligheterna till anpassning.

Det pågår ett stort arbete, såväl inom Sverige som internationellt, för att möta de utmaningar som ett förändrat klimat för med sig. Ett varmare och blötare klimat kan bland annat innebära mer översvämningar, smittspridning, värmeböljor och erosion – aspekter som måste integreras i exempelvis samhällsplaneringen.

Sverige en bit på väg

- Sverige är en bit på väg när det gäller klimatanpassning. Viktiga aktörer är kommuner, länsstyrelser och myndigheter. Det sker också ett stort arbete inom exempelvis branschorganisationer, både för att anpassa till nuvarande klimat men även förbereda för framtida förändringar. Det säger Åsa Sjöström, verksamhetsledare Nationellt kunskapscentrum för klimatanpassning, vid SMHI.

Många svenska kommuner driver klimatanpassningsarbete, till exempel att minska effekterna av översvämningar och säkerställa tillgång till rent dricksvatten. Sveriges Kommuner och Landsting, SKL, har nyligen bildat ett nätverk för att underlätta dialogen mellan kommuner.

- Många kommuner har kommit långt i arbetet med klimatanpassning medan några har längre kvar. Klimatanpassning ser olika ut i olika kommuner, men ofta kan det vara till hjälp att få veta mer hur andra arbetar med en fråga. Nätverket är därför tänkt att underlätta för dialog och erfarenhetsutbyte, säger Emilie Gullberg, SKL.

Exempel på klimatanpassning

SMHI i samverkan med flera myndigheter kartlägger vad som har gjorts sedan den stora Klimat- och sårbarhetsutredningen 2007. I december ska förslag presenteras hur den svenska klimatanpassningen kan bedrivas i framtiden. Utredningen kommer att visa på vilken kunskap som tillkommit och vad som har genomförts efter Klimat- och sårbarhetsutredningen.

Exempel på viktiga nya verktyg för att klimatanpassa samhället är nationell höjdmodell som levererar topografiska data för hela Sverige. Höjdmodellen ger information för olika typer av planering, till exempel när det gäller översvämningar.

Göta älvutredningen innehåller bland annat en kartering av risker för skred och tillför kunskap om stabilitetsförhållanden längs älvdalen. I ett förändrat klimat förväntas vattenflödena öka genom Göta älv.

Nationellt kunskapscentrum för klimatanpassningvid SMHI har som uppgift att samla in och tillgängliggöra kunskap som tas fram regionalt, nationellt och internationellt om klimatanpassning. Kunskapscentrumet driver Klimatanpassningsportalen i samverkan med flera myndigheter. På Klimatanpassningsportalen sammanställs bland annat fakta om effekter av klimatförändringen, råd och verktyg för klimatanpassning samt aktuellt inom området.

Ett omfattande arbete pågår i svenska kommuner med att klimatanpassa. Säker tillgång till dricksvatten, minskade risker för översvämningar och minskade hälsorisker vid värmeböljor är några anpassningsexempel som beskrivs i en .
 
Länsstyrelserna har uppdraget att samordna arbetet med anpassning till ett förändrat klimat. Uppdraget innebär samordning, rådgivning och stöd till kommuner och regionala aktörer i deras klimatanpassningsarbete. Länsstyrelserna ska också sammanställa, redovisa och göra jämförelser av det klimatanpassningsarbete som sker på kommunal nivå. Länsstyrelserna ska sedan efter samråd med berörda aktörer utarbeta regionala handlingsplaner för klimatanpassning till vägledning för det fortsatta lokala och regionala klimatanpassningsarbetet.

Europeiska kommissionens förslag till en EU-strategi för klimatanpassning presenterades förra våren. Syftet med strategin är att hjälpa till att göra Europa mer motståndskraftigt och att förbättra förberedelserna och kapaciteten att hantera effekterna av klimatförändringar. Strategin inkluderar arbete på alla nivåer: lokal, regional, nationell och EU-nivå.