Högtrycksdominerad januari i norr

Efter den milda inledningen på vintern skedde ett rejält väderomslag runt den 10 januari. Efter långvarig lågtrycksdominans byggdes i stället ett stabilt högtryck upp i nordost vilket gav en omställning till betydligt kallare väder. Både vinter och snötäcke etablerades efterhand i hela landet. Kombinationen av snöfall och blåst gav en trafikmässigt besvärlig avslutning på månaden i landets södra delar.

Detta är en första preliminär sammanfattning av månadens väder. En djupare analys av januarivädret kommer att publiceras i början av februari.

Temperatur

Det milda vädret i december fortsatte en dryg vecka in i januari. Framförallt i Norrland och västra Svealand låg dygnsmedeltemperaturerna ofta mer än tio grader över de normala för årstiden.

Trots en 2-3 veckor lång period med högtrycksläge och minusgrader i större delen av landet blev månaden ändå något varmare än normalt i de sydöstra två tredjedelarna av landet. Norra Värmland fick de största temperaturöverskotten på drygt tre grader. Bara den nordvästra tredjedelen av landet blev kallare än normalt och på sina håll i Lappland var det drygt fyra grader kallare än normalt.

I södra Sverige behöver man inte gå längre tillbaks än till 2009 eller 2008 för att hitta en varmare januarimånad. Däremot i Lappland har januari inte varit så kall sedan 2003 eller 1994, eller i vissa fall inte sedan den riktiga vargavintern 1987. 
 
I det tidvis lugna och klara vädret i norr blev förstås även minimitemperaturerna riktigt låga. Endast med undantag av den 29 låg de lägsta minimitemperaturerna under -30° under hela perioden från den 10 till månadens slut i norra Norrland. Därtill rådde temperaturer på under -40° vid ett flertal stationer den 18-20. Preliminärt var det allra kallast den 20 då det som lägst var -42,7° i Karesuando. Detta är den lägsta januaritemperaturen i Sverige sedan 1999 då det var hela -49°, även då i Karesuando.

Det dröjde en bra bit in i månaden innan det även blev minusgrader vid de svenska kuststationerna i söder. Men till slut så fick vi åtminstone fyra så kallade nationella isdygn den 24-26 och den 30. Det återstår att se hur temperaturen utvecklas under månadens sista dag. 

 

Katterjåkk den 22 januari 2014
Januari var torr och kall i Lapplandsfjällen. Här utsikt från Katterjåkk mot Vassivagge i -22 graders kyla den 22 januari 2014.
Foto Therese Janacek

Nederbörd

Flera nederbördsområden passerade över landet under den inledande varma perioden. De största sammanlagda nederbördsmängderna föll i Götaland och södra Svealand. I västgötska Fotskäl uppmättes 19 mm på morgonen den 8. Två dygn senare uppmättes vid samma station hela 31 mm på morgonen den 10 vilket preliminärt blev månadens högst uppmätta dygnsnederbörd.

Sammanlagt under månaden fick Götaland och Svealand något mer nederbörd än normalt men man behöver inte gå längre tillbaks än till 2008 eller 2007 för att hitta en blötare januarimånad. I Norrland var det däremot torrare och framförallt i fjällen mycket torrare än vad som är normalt. Årets januari kommer till och med att bli rekordtorr på sina håll i de nordvästra delarna av Lapplandsfjällen. Preliminärt har både Ritsem och Katterjåkk bara fått 1 mm i smält form och en så liten månadsnederbörd har aldrig tidigare uppmätts på dessa stationer i januari. I Ritsem har mätningarna bara pågått sedan 1981 men i Katterjåkk har nederbördsmätningar gjorts sedan 1973 och dessförinnan gjordes observationerna sedan 1905 i Riksgränsen där det heller aldrig noterats så lite nederbörd i en januarimånad. I östra delarna av Norrland var det annars torrare så sent som i januari 2009.

Snötäckets förhållandevis ringa utbredning över landet förändrades knappt alls under den första dryga veckan. Främst var det det redan befintliga snötäckets tjocklek i Norrlands inlands som ökade med upp till två decimeter.

Allteftersom temperaturen sjönk i Svealand och Götaland avancerade snötäcket sakta söderut med hjälp av de snöbyar som uppstod i de ostliga till sydostliga vindarna under den senare hälften av månaden. Det var dock inte förrän den 28 som hela landet var snötäckt. Mestadels var det inga stora snömängder det handlade om så när temperaturen äntligen sjönk gick skidanläggningarnas egna snökanoner för högtryck.

En riktigt kraftig naturlig ”snökanon” fick man uppleva vid Västerbottenskusten sydost om Skellefteå. Vid nederbördsstationen i Mårtensboda, cirka 23 km inåt land från Skelleftebukten, gick snödjupet från noll den 9 till hela 85 cm på morgonen den 12.

På andra håll vid Norrlandskusten innebar det torra vädret att snödjupet under månaden förblev relativt blygsamt. I exempelvis Vännäs och Piteå hade man inte mer än 10 respektive 8 cm snödjup som mest under månaden. I Piteå har det inte noterats ett så lågt maximalt snödjup i januari sedan 1930.

Månadens allra största snödjup observerades preliminärt i Gördalen i nordvästra Dalarna. Morgonen den 31 uppmättes där ett snödjup på 117 cm.

Vind

Efter att Sverige drabbats av flera stormlågtryck under hösten blev januari en relativt lugn månad. Men givetvis förekom det ändå en hel del hårda vindar. Den täta lågtryckstrafiken i början av månaden resulterade i flera tillfällen med hårt väder, särskilt i fjällen och i något mindre utsträckning längs kusterna. I västra Jämtlandsfjällen blåste det upp ordentligt den 2. Vid Blåhammaren uppmättes under kvällen en medelvind på hela 31 m/s och i byarna var det orkanstyrka med 35 m/s som mest.

Efter en lågtryckspassage över landets södra delar den 10 blev det några relativt lugna veckor utan riktigt höga vindnoteringar som följde i det högtrycksdominerade väderläget.

Undantaget var återigen främst Jämtlandsfjällen som till och från berördes av riktigt hårda vindar samtidigt som det var kallt. Exempelvis rappporterade Blåhammaren den 18 som mest en medelvind på 25 m/s, samtidigt som temperaturen låg på -16°. Liknande förhållanden rådde i slutet av månaden mellan den 25-28. Vid de båda fjällstationerna Sylarna och Båhammaren blåste det storm med orkanstyrka i byarna vid flera tillfällen, samtidigt som temperaturen var under -10°.

I söder avslutades månaden med friska sydostliga vindar som i kombination med en hel del snöbyar orsakade stora bekymmer för både väg- och tågtrafik.

Solskenstid

Till skillnad från sommartid så medför högtyck under vintern ofta mulet väder. Så var också fallet denna januarimånad framförallt över landets södra delar. I söder hade flera av SMHIs solstationer mindre än hälften av normal solskenstid. Vid flera av stationerna fick man till och med mindre än tio timmars solskenstid. För Lund där mätningarna pågått sedan 1983 innebär detta nytt bottenrekord. I norr var januari normalsolig eller något soligare än normalt, särskilt i fjällen. Soligast var det i Storlien som preliminärt hade 50 timmar med solsken.

Åska

Som vanligt under en högtycksdominerad vintermånad förekom knappt någon åska. Endast över Götaland registrerades några enstaka blixtnedslag under månaden.