Fosforutsläpp spåras med ny teknik

I Sverige släpps flera tusen ton fosfor ut i Östersjön varje år. Nu kommer helt nya metoder att testas för att minska utsläppen. Med hjälp av spårämnen och fingeravtrycksteknik kartläggs fosforns källor och transportvägar från land till hav.

Beräkningar visar att drygt 3 500 ton fosfor årligen transporteras ut till Östersjön via svenska vattendrag. En stor del av utsläppen sker helt naturligt medan andra är orsakade av människan, exempelvis avlopp och läckage från odlad mark.

- De svenska kraven skärps för att reducera fosfortillförseln till Östersjön. Men det behövs ökad kunskap om utsläppskällorna och transportvägarna för att veta att rätt åtgärder sätts in och att de är kostnadseffektiva, säger Lotta Andersson, hydrologisk forskare SMHI.

Svårt att spåra

Men fosfor är ett ämne som är svårt att skilja ut och spåra. Därför behövs speciella metoder för att kartlägga fosforns väg från källa till hav, via ytvatten, grundvatten och dräneringsbrunnar. Ett nytt forskningsprojekt kommer att undersöka potentialen i att använda en kombination av spårämnen och så kallad fingeravtrycksteknik genom provtagningar på olika platser ute i vattendrag.

Grundidén är att med hjälp av vattenanalyser använda olika ledtrådar som kan avslöja förekomsten och ursprunget till fosforn.

Detektivarbete

- Det blir ett detektivarbete där vi testar en kombination av olika tekniker på ett nytt sätt, säger Karin Tonderski, forskare vid Linköpings universitet.

Dels kommer spårämnena bor och koffein att analyseras i vattenprover, ämnen som mest sannolikt härstammar från avloppsvatten. Ju högre koncentration bor och koffein, desto större andel avloppsvatten och därmed också fosfor från denna källa.

Fingeravtryckstekniker innebär att jord som finns löst i vattnet analyseras och jämförs med jordprover längre upp i avrinningssystemet. Det gör det möjligt att se varifrån och hur stora mängder som där runnit ut i vattendraget. En tredje metod är analyser av syreisotoper i vattnet som antas ha olika sammansättning beroende på vilken källa de kommer ifrån.

Tydligare bild

Resultaten väntas successivt ge en tydligare bild över var åtgärder för utsläppsminskningar får bäst effekt. I vissa fall kanske det lönar sig bäst att rena enskilda utsläpp, i andra fall behövs andra åtgärder som förstärkta åkanter eller ändrade jordbruksmetoder.

Arbetet kommer att ske i nära samverkan med lantbrukare i området där fältarbetet genomförs och i samarbete med länsstyrelsen som deltar i projektet. Forskningsstiftelsen Formas och Stiftelsen Lantbruksforskning, SLF, finansierar det treåriga arbetet som drivs av SMHI, universiteten i Linköping, Tübingen, och Lancaster, samt Länsstyrelsen Östergötland.

En viktig del i projektet är att resultaten från mätningarna ska kunna användas för att minska osäkerheter i matematiska modellberäkningar för fosfortransporter.