Fortsatt höga flöden i Klarälven

Flödena i Trysilelva, Klarälvens namn på den norska sidan, börjar nu kulminera. Därmed väntas även tillrinningen till Höljessjön snart avta. Kulmen längre ner i Klarälven väntas inom de kommande dagarna. SMHI varnar fortsatt för höga flöden.

Smältande snö i kombination med regn har de senaste dagarna gett upphov till höga flöden i bland annat Klarälven.

Flödena på den norska sidan börjar nu kulminera. Enligt SMHIs beräkningar tar det cirka fyra dygn för kulmen att nå Edsforsen i Klarälven och därefter ytterligare två dagar till Karlstad, från dess att det kulminerat vid Höljesdammen. I de nedre delarna av Klarälven tillkommer inte några stora mängder vatten från omgivande landskap. Här förväntas flödena få en återkomsttid under 10 år, det vill säga en händelse som beräknas inträffa (eller överträffas) i genomsnitt en gång under en 10-årsperiod.

Flödet för en normal vårflod vid Höljes kraftverk brukar vara cirka 400 m3/s. I år har tappningen hittills som högst varit 625 m3/s, vilket var i måndags. Det motsvarar en återkomsttid på cirka 20 år. Den höga nivån är ändå långt ifrån det extrema flödet 1995. Då var vattenföringen som mest 816 m3/s, den högsta som uppmätts sedan mätningarna startade 1961.

Diagram som visar vattenflöde i Höljesdammen jämfört med extremflödet 1995.
Under måndagen tappades från Höljesdammen som mest 625 m3/s vilket är långt ifrån 1995 års flöden. Flödet 1995 var som mest 816 m3/s, den högsta vattenföringen som uppmätts sedan mätningarna startade 1961.
Förstora Bild

Snötäcket har i år varit större än normalt i de norska fjällen vars smältvatten rinner till Klarälven. Det i kombination med en snabb snösmältning och mycket regn har gett de höga flödena. Under 1995 fanns det mer snö och snösmältningen skedde samlat i norska fjällen och Värmland vilket i kombination med stora nederbördsmängder gav en större vårflod.