Nu är de dagliga avvikelsekartorna samt månadskartorna på smhi.se uppdaterade med den nya normalperioden (1991–2020) vad gäller temperatur och nederbörd.
– Det är ett gediget och omfattande arbete som ligger bakom och nu fortsätter vi med att få in data även för solstrålning, lufttryck, luftfuktighet, snödjup med mera, säger Erik Engström, klimatolog på SMHI.
Vid kartorna anges tydligt vilken normalperiod som datan har jämförts med.
Fram till april är siffrorna preliminära, men inga större skillnader förväntas efter den sista uppdateringen.
En nyhet är att färgerna i kartorna kommer att ändras som en del av arbetet med att öka tillgängligheten på webbplatsen.
Normalperioder viktiga för att beskriva klimatet
Normalperioder används både för att beskriva det nuvarande klimatet och hur klimatet har förändrats i Sverige.
För att studera det nuvarande klimatet ska, enligt WMO, den senaste normalperioden användas, alltså 1991–2020. Det betyder att SMHI använder normalperioden 1991–2020 för att till exempel säga om den senaste sommaren var relativt sval eller varm jämfört med dagens klimat. Om man däremot studerar klimatförändringen och dess långsiktiga utveckling, har WMO bestämt att det är normalperioden för 1961–1990, som de har definierat som referensnormalperiod, som ska användas.
– Även i fortsättningen är det perioden 1961–1990 som SMHI kommer att ha som huvudsaklig referensperiod när vi studerar hur klimatet förändras. Detta eftersom det ska gå att jämföra med tidigare analyser och kunskap som baseras på perioden 1961–1990, säger Erik Engström.
Den aktuella normalperioden för SMHI Graddagar, SMHI Energi-Index och SMHI Kyl-Index är fortsatt 1981–2010. Ny normalperiod för dessa produkter, som bland annat används till energideklarationer för byggnader och för att följa upp och analysera energianvändning, införs vid årsskiftet 2021/2022. Därefter följer de SMHIs officiella normalperiod 1991–2020.