ForskarFredag 2021: Att leva och bo med nya klimatförutsättningar

ForskarFredag visar vad vetenskap är, hur forskning går till och hur roligt, spännande och vardagsnära forskning kan vara. Det här webbsända eventet handlade om klimatförändringar, vad de betyder för oss och hur vi kan anpassa oss till dem.

ForskarFredag är Sveriges mest spridda vetenskapsfestival. Vid en webbsänd aktivitet från Visualiseringscenter i Norrköping i september 2021 träffades forskare och experter från bland annat SMHI, Chalmers, Sveriges Lantbruksuniversitet och Helsingborgs stad för en webbsändning kring klimatförändringar och hur vi tillsammans kan skapa en hållbar framtid.

En av mänsklighetens största utmaningar

Dagens klimatförändringar är en av mänsklighetens största utmaningar, vilket blivit ännu tydligare efter den gångna sommarens extrema väderhändelser och slutsatserna i FN:s klimatpanels rapport "Den naturvetenskapliga grunden". Svårigheterna är stora, men det är även vår anpassningsförmåga och uppfinningsrikedom. De val vi gör i dag avgör hur klimatet kommer att se ut framöver – vi kan påverka vår framtid!

– Klimatforskning är väldigt spännande. Att hålla på med naturvetenskaplig forskning som är så mitt i samhället, som är viktigt för alla och något som hela samhället påverkas av. Nästan alla människor har egna upplevelser och egna frågor om väder och klimat, sade Gustav Strandberg, som är klimatforskare vid SMHI.

Lena Lindström arbetar vid Sveriges nationella kontaktpunkt för FN:s klimatpanel IPCC som finns vid SMHI. Hon beskrev hur det omfattande arbetet med att ta fram IPCC:s rapporter går till:

– Mycket av det som finns i den senaste rapporten från IPCC är en förstärkning av det som vi har vetat sedan tidigare, vi vet att vi har en klimatförändring, den är pågående, den kommer att fortsätta och det är bråttom att göra något åt den. Men vi kan göra något åt den.

Vad kan vi lära av rymdforskningen?

Professor Maria Nyström vid Chalmers Tekniska Högskola berättade om sitt projekt med NASA om framtidens boende. Om hur rymden kan hjälpa oss att leva mer hållbart på jorden.

– Man måste tänka människonära, att det är människan som drabbas av de här stora klimatförändringarna. Det är där vi måste sätta ner foten, hur undervisar vi våra studenter att tänka nytt och då blir det att titta på extremerna med det okända, med alla dessa frågor. sade Maria Nyström.

Åsa Berggren är professor vid institutionen för ekologi på Sveriges Lantbruksuniversitet och samarbetar med andra forskare inom European Space Agency. Åsa berättade om insekter som människoföda och hur enkla och resurseffektiva de är att odla. Mjöl av insekter berikar till exempel müsli och proteinbars. I andra länder är det också vanligt att ha insekter i godis.

– Många insekter kan födas upp på sätt som är mycket bättre än på det sättet som vi föder ut andra djur idag som vi äter, vi skövlar skogar och förstör massor med naturmarker för att odla föda till djur och så försvinner det en massa resurser på vägen, sade Åsa Berggren

Hur ställer vi om och anpassar oss till ett nytt klimat?

Karin Hjerpe som är tf verksamhetsledare för Nationellt Centrum för Klimatanpassning förklarade hur klimatanpassning handlar om att anpassa sig till det nuvarande klimatet och till ett framtida förändrat klimat. Även om vi snabbt får ner de globala utsläppen av växthusgaser så kommer klimatet att fortsätta att förändras.

– Därför är det viktigt att vi arbetar för att få samhället mer robust både mot fler extremväder som skyfall, och mer långsamma förändringar i klimatet som minskade snömängder eller ökande medeltemperatur.  Dessutom kommer klimatförändringar i andra länder att påverka oss, till exempel genom att vi kanske inte kan importera den mat som vi är vana vid, och det behöver vi också anpassa oss till.

Helsingborgs stad deltog med en film från miljöstrategerna och projektledarna Sofia Mattsson, Karolina Nilsen och Elin Sundqvist. Filmen visar hur Helsingborg arbetar med att involvera och engagera i frågor kring miljö, klimat och beteendefrågor.

– Ingen vet säkert hur framtiden blir. Det vi vet är att det blir bättre och roligare om vi gör det tillsammans och hämtar in många perspektiv, sade Sofia Mattson.

Kalle Nilvér är grundare av ett socialt företag som jobbar för att stoppa klimatförändringarna genom att minska koldioxidutsläppen. 

– När jag själv såg glaciärer smälta, så kände jag att jag måste göra något. Jag åkte hem och sade upp mig från mitt jobb. Vi slutade bland annat flyga, sålde bilen, skaffade solceller och blev veganer, sade Kalle Nilver.

Klimatfilosofen Olle Torpman underströk att klimatförändringar också är en etisk fråga.

– Vi kan inte fortsätta leva som vi gör, men det håller inte alla med om. Människor har olika uppfattningar om hur vi ska kunna ställa om, och hur den nödvändiga omställningen krockar med individens frihet.

Olle har funderat över varför människor inte gör mer och tror att det beror på att en del nog har lite för dåligt självförtroende.

– Man bör stå upp för sin åsikt och försöka påverka andra. Vi borde chansa mer och ta kontakt – för vad har vi att förlora?

Arrangörer av "Att leva och bo med nya klimatförutsättningar": Rymdstyrelsen, SMHI, Vetenskap & Allmänhet samt Visualiseringscenter C.