Fjällanläggningar anpassar till klimatet

Naturlig snö är inte längre alltid en självklarhet. Allt fler vintersportanläggningar satsar för att möta mildare vintrar. Efter mer än femtio år investerar Ramundberget för första gången i snökanoner.

Årets försäsong öppnade bra för anläggningarna i Funäsfjällen, redan i mitten av november fanns längdspår och alpina nerfarter åkbara. För tre år sedan kom snön så tidigt som i september och säsongen fick ett väl godkänt helhetsbetyg.
 
Men vädret varierar och trenden går märkbart mot mildare vintrar. Ramundberget som är en del av Funäsområdet investerar nu i snökanoner för att säkra säsongen.

- Natursnön har alltid varit väldigt viktig för oss. Vi har klarat oss utan snökanoner sedan första liften startade 1958. Men nu vågar vi inte lita på den äkta varan fullt ut längre, säger Kalle Ljungberg, driftansvarig Ramundbergets skidområde.

- De två senaste åren har varit avgörande, med osäker snötillgång vid säsongsstarten till jul och islossning i Ljusnan redan i mars. Vi har upplevt något vi aldrig tidigare sett.

Hög höjd gynnar snötillgång

Med snökanonernas hjälp hoppas de ansvariga att driften ska klaras problemfritt framöver, såväl i pisterna som i längdspåren. Men snökanonerna är också mycket energikrävande, varför man även funderar på andra lösningar.

Grannanläggningen Funäsdalsberget tittar bland annat på hur snö kan sparas från säsong till säsong genom att skrapa ihop stora snöhögar och täcka med bark.

- Ändå har vi det bra förspänt här. Vi ligger på hög höjd och har torr luft, vilket gynnar snötillgången. Funäsfjällens toppar är så pass höga att vi kommer att behålla kalfjällen trots att skogen klättrar uppåt. Det säger Jens Wilhelmson, driftchef för Funäsdalsberget.

Samhället måste klimatanpassas

Att ställa om till ett förändrat klimat är en utmaning för stora delar av samhället. Klimatscenarier pekar på en uppvärmning med upp till 4,5 grader fram till kommande sekelskifte för Sverige i genomsnitt. Nederbörden kan öka med 10-20%.

Variationen är stor mellan landets olika delar både för temperatur och nederbörd. Den största ökningen sker under vintrarna. Havsnivåerna förväntas stiga och samtidigt kan det bli vanligare med torka i södra landet.

- Olika aktörer behöver anpassa sig till ett förändrat klimat redan nu. Det innebär kanske framförallt att förebygga risker och minska sårbarheten, säger Åsa Sjöström, verksamhetsledare för Nationellt kunskapscentrum för klimatanpassning.

Nationellt kunskapscentrum för klimatanpassning byggs upp vid SMHI, på uppdrag av regeringen. Centrumet ska framförallt sammanställa tillgänglig kunskap på området och vara en nod i det svenska klimatanpassningsarbetet.