Årets ozonhål över Antarktis börjar märkas

Nu har de första tecknen dykt upp på att årets ozonhål över Antarktis snart kommer att bildas. Värden på totalozonet ligger nära eller strax under 220 DU som är gränsen för att det ska kallas för ett ozonhål. Forskare runt om i världen följer utvecklingen.För den intresserade finns det några sajter där man kan följa fenomenet.

Vårsolen

När våren anländer till Antarktis och när solens UV-strålning når ner till ozonskiktet aktiveras ozonnedbrytande processer.
Nedbrytningen börjar nu och den brukar kulminera i slutet av september och början av oktober. Solen har ännu inte gått upp över de centrala delarna av den antarktiska kontinenten. Därför sker nedbrytningen till en början över kustområdena. Solen går upp över sydpolen omkring den 20 september (strax före höstdagjämningen) och därefter är det midnattssol i ungefär ett halvår.

Ozonhålet visar tecken på läkning

Förra årets ozonhål kom igång lite försiktigt i början av augusti och blev allt djupare i slutet av månaden. Den totala ozonnedbrytningen blev ungefär som varit vanligt under de senaste decennierna och hålet blev kvar till början av december.

Utvecklingen av ozonhålet har glädjande nog stabiliserats under det senaste decenniet och under 2010 var hålet faktiskt ett av de mindre på många år. Läget i stort är inte sämre idag än vad det var för 20 år sedan. Och med tiden kommer hålet att fyllas igen.

Nu är det -90° i ozonskiktet…

Efter det att solen gick ner över sydpolen vid vårdagjämningen och polarnattens mörker la sig, har temperaturen sjunkit rejält. Inte bara vid ytan på Antarktis, utan även i den överliggande atmosfären.

På typisk ozonskiktshöjd kring 20 km (cirka 50 hPa) ligger temperaturen nu under -90°. Detta framgår till exempel av de satellitobservationer som presenteras av NOAA. Temperaturen är lite under den normala och den ligger väl under den nivå som krävs för att polarstratosfäriska moln ska bildas.

… men vårvärmen börjar bryta ner ozonet

Under cirka -75° gör de extremt låga temperaturerna att det bildas polarstratosfäriska moln. I polarmörkret är de passiva, men när våren kommer och ljuset återvänder aktiveras ozonnedbrytande reaktioner av solljuset på ytan av dessa molnpartiklar.

De ozonnedbrytande processerna kommer nu att accelerera allteftersom solhöjden ökar och allt större områden över Antarktis blir solbelysta. När mängden ozon kryper under 220 DU räknas det som ett ozonhål. Nedbrytningen brukar kulminera runt månadsskiftet september-oktober.

Du kan följa utvecklingen

Det går att följa utvecklingen till exempel via den holländska sajten Ozone and UV forecast (TEMIS ESA). Via denna sajt kan man följa både djup, storlek och mängden nedbrutet ozon. Det görs även en enklare prognos för de kommande dygnen.

Informationen bygger på Europeiska vädercentrets (ECMWF) prognosmodelldata samt ozonobservationer från instrumentet GOME-2 ombord på satelliten MetOp (ESA).