Ännu ett år med mycket lite is i Arktis

Under de senaste 30 åren har man med hjälp av satelliter kunnat observera en nedgående trend av isens utbredning i Arktis sommartid. I år medförde det lindriga isläget att Nordväst- och Nordostpassagen var öppna samtidigt.

Isen i Arktis har nu nått sin minsta utbredning för i år och har långsamt börjat växa igen. Den 19 september täckte isen i Arktis en yta av 4,6 miljoner km² som minst enligt amerikanska National Snow and Ice Data Center (NSIDC).

Mindre is en tydlig trend

Årets isutbredning i arktis placerar sig på tredje plats bakom 2007 och 2008. Därmed sällar sig 2010 till ännu ett i raden av år med en isutbredning under det normala.

Under de senaste 30 åren har man med hjälp av satelliter kunnat observera en nedgående trend av isens utbredning i Arktis sommartid. Nedgången har varit särskilt tydlig under det senaste decenniet.

Summering av årets lindriga isläge

Efter en mycket snabb isavsmältning i maj och juni såg det ett tag ut som att isutbredningen i Arktis skulle kunna bli den minsta som uppmätts sedan mätningarna startade 1979 och därmed överträffa rekordet från 2007.

En ändring i det atmosfäriska cirkulationsmönstret i början av juli gjorde dock att avsmältningen tillfälligt bromsades upp, men den tog sedan åter fart och vid juli månads slut var isutbredningen nästan lika låg som under 2007.

I augusti var avsmältningen långsammare jämfört med 2007. Avsmältningen fortsatte sedan i september om än i allt långsammare takt och runt mitten av månaden började isen långsamt att växa igen. I samband med att varm luft fördes in över Ostsibiriska Havet smälte dock en del av den tunna isen där varför det absoluta minimumet inte inträffade förrän den 19 september.

Det mycket lindriga isläget medförde att den mytomspunna Nordvästpassagen och Nordostpassagen under sensommaren varit öppna samtidigt, något som bara hänt en enda gång tidigare sedan tillförlitliga mätningar inleddes, nämligen år 2008. Under bottenåret 2007 var Nordostpassagen inte isfri.

Historik kring Nordost- och Nordvästpassagen

Ända sedan 1497 då den brittiske konungen Henrik VII gav John Cabot i uppdrag att finna en snabbare farled mellan Asien och Europa via Arktis istället för att gå via Afrika har upptäcktsresande intresserat sig för att finna den så kallade ”Nordvästpassagen”.

Efter ett par misslyckade expeditioner med dödlig utgång att finna en sjöväg åt nordost över Ryssland under 1500-talet riktades istället fokus på att finna en nordvästlig farled.

Flera misslyckade försök att hitta en framkomlig väg

Under 1600-talet gjordes flera försök av bland annat brittiska upptäcktsresande som alla misslyckades men ändå bidrog till en ökad förståelse av de arktiska vidderna.

Även Danmark försökte sig på att finna passagen men 1619 års expedition under ledning av Jens Munk slutade med att alla förutom två man utom Munk själv avled till följd av kyla, svält och skörbjugg.

Bland de många upptäcktsresenärer som dristade sig till att söka efter Nordvästpassagen hör William Baffin och Henri Hudson från vilka Hudson Bay och Baffin Island har fått sina namn.

Roald Amundsen först att passera nordvästpassagen

År 1906 lyckades den norske polarforskaren Roald Amundsen slutligen betvinga Nordvästpassagen. Till skillnad från sina föregångare använda han sig av ett litet skepp, Gjøa, och en besättning om endast sex man.

Dock tvingades de tillbringa tre vintrar fastfrusna i isen. Nordvästpassagen har flera möjliga färdvägar och Amundsen valde en rutt där vattendjupet kunde vara så litet som 1 meter varför ett större fartyg aldrig hade kunnat genomföra Amundsens bedrift.

Vegaexpeditionen med Nordenskiöld forcerade nordostpassagen

Nordostpassagen, vilken går norr om Ryssland, forcerades ett par decennier tidigare då den berömde finlandssvensken Adolf Erik Nordenskiöld år 1879 tog sig igenom med expeditionsskeppet Vega. Detta skedde dock inte utan svårigheter då fartyget frös fast i isen i september 1878 och inte kom loss förrän 10 månader senare.

För att hylla Nordenskiöld infördes Vega i den svenska almanackan 1901 som namnsdag den 24 april, det datum då Vegaexpeditionen återvände till Stockholm efter sin långa färd.