Amerikansk kammanet sätter ekosystemet på prov

Maneter är en viktig del i havets näringskedja, trots det har de hittills inte inkluderats i provtagningen av svenska vatten. Men det här är något som nu ska ändras. I Sverige är frågan högst aktuell med tanke på en glupsk amerikan.

Kammanet Foto Lars Johan Hansson Förstora Bild

EU:s havsmiljödirektiv har utökat kraven på övervakning av bland annat gelatinösa plankton dit öron- och brännmaneter tillhör. Men hur skulle en sådan provtagning se ut?

– Till största sannolikhet med håvdrag och kameradokumentering, säger Marie Johansen, marinbiolog och oceanograf på SMHI.

Glupsk nykomling i svenskt vatten

Den amerikanska kammaneten Mnemiopsis leidyi upptäcktes för första gången i våra vatten 2006 och började övervakas året efter. Troligen har den följt med i barlastvatten från fartyg. Arten har skapat en ny situation för ekosystemet i Västerhavet i och med att den förökar sig under sensommar och höst.

När det finns gott om föda ökar kammaneten kraftigt i antal. Och när beståndet ökar leder det i sin tur till att nästintill all djurplankton äts upp.

Hela ekosystemet kan förändras

Tillsammans kan de olika grupperna av maneter konsumera merparten av hoppkräftor längs den svenska kusten under hösten. Introduktionen av den amerikanska kammaneten visar att en art kan förändra hela ekosystemet, vilket är något fiskeförvaltningen måste få möjlighet att anpassa sig till.

SMHI utför en stor del av den svenska marina miljöövervakningen på uppdrag av Havs- och vattenmyndigheten. Det pågår nu en dialog mellan berörda myndigheter hur de nya kraven ska tas omhand.

Läs mer om övervakning av maneter i fördjupningsartikeln "Viktiga maneter behöver övervakas" i senaste rapportutgåvan av HAVET, en samproduktion mellan Naturvårdsverket, Havs- och Vattenmyndigheten och Havsmiljöinstitutet.