2013 - Varmt år trots sen vår

Vi fick vänta till mitten av april innan våren behagade komma på riktigt. Men resten av året dominerades av övervägande varmt väder.Vädret var till en början rätt odramatiskt, men från slutet av oktober inleddes en mycket stormig period.

2013 blev ett varmt år i Sverige. Men bland annat ovanligt kyligt väder i mars bidrog till att året inte kan mäta sig med de allra varmaste åren historiskt sett. Så sent som 2011 var det varmare. 2013 hamnar preliminärt på nittonde plats bland de varmaste åren sedan 1860.

Preliminärt medel av temperaturen år 2013
Diagrammet visar preliminär medeltemperatur år 2013 jämfört med tidigare år tillbaks till 1860.
Förstora Bild

Årets högsta temperatur blev 31,1° i Barkåkra i Skåne och Hällum i Västergötland den 3 augusti.
Årets lägsta temperatur blev -40,8° i Nikkaluokta den 9 december.

Nederbörd

I stort sett kan man säga att 2013 blev lite nederbördsrikare än normalt i norra halvan av Sverige, och lite torrare än normalt i södra halvan.

Bland enskilda månader sticker mars ut som torr eller mycket torr i nästan hela landet, och juni som nederbördsrik på de allra flesta håll.

Årets största dygnsnederbörd blev 89,7 mm i Söderala i Hälsingland den 31 augusti.

Stormar

Under årets tre sista månader berördes Sverige av ovanligt många stormar på kort tid.
I samband med en av dessa (Hilde) uppmättes en medelvind på hela 47 m/s den 16 november vid Stekenjokk på 1 036 meters höjd i sydligaste Lapplandsfjällen.

Om man ser till skadeverkningarna så var nog stormen Ivar, som passerade mellersta Norrland den 12-13 december, den allra värsta under året. Preliminärt fälldes 4,5-6,5 millioner kubikmeter skog, vilket till och med överträffar stormen Dagmar annandag jul 2011.

Solskenstid

I nästan hela Sverige blev 2013 soligare eller mycket soligare än normalt.

Några stationer med långa mätserier (Norrköping och Karlstad) slog till och med nya rekord.

Omväxlande vinterväder i början av året

Det var växlingar mellan milt och kallt väder under de inledande vintermånaderna, januari och februari. I framför allt norra delen av Sverige var det en dominans av de milda perioderna med för årstiden ovanligt höga temperaturer i slutet av februari.

Våren var trögstartad men gav sedan norrländsk rekordvärme i maj

Mars, den första vårmånaden, upplevdes nog av många som en förlängning av vintern. Månaden var kallare än normalt i hela Sverige, men det var ändå inte fråga om någon rekordkyla. Det kyliga vädret fick många att misströsta om våren, men en viss tröst var att det på flera håll var rekordsoligt i mars.
Kylan höll i sig ungefär halva april men sedan kom äntligen vårvärmen. Den accentuerades under maj, som avslutades med nya värmerekord vid flera stationer i norra Sverige med mätserier som är 100-150 år långa.

Sommaren fick gott betyg

När sommaren inleddes med en regnig och åskrik juni, så var det kanske många som inte vågade hoppas alltför mycket på sommarvädret.
Men under den viktigaste semestermånaden, juli, var det varmt och torrt väder som dominerade. Det gäller framför allt i södra Sverige där torkan efterhand upplevdes besvärande.
Augusti bjöd på typiskt svenskt sommarväder med lokala skyfall, till exempel drabbades Helsingborg och Söderhamn vid ett par tillfällen.

Som helhet verkar de flesta nöjda med årets sommar med sin blandning av sol, regn och värme i lämpliga proportioner. Någon riktigt påfrestande värmebölja var det inte fråga om, men heller inga riktigt långvariga kraftiga regn med omfattande översvämningar.

I oktober kom höststormarna

September var mycket blöt i norr men torr i söder, där det rådde mycket låga vattennivåer i framför allt vissa småländska sjöar.
I oktober bröts en rekordlång stormfri period på 594 dygn. Detta i samband med att stormen Simone drog fram den 28-29 oktober med det kraftigaste vindbandet över Sydsverige och Danmark.
I november fortsatte det lågtrycksbetonade vädret, och ytterligare en storm passerade landet. Det var Hilde som i mitten av månaden främst drabbade mellersta Norrland.

Nya stormar under en mild december

Den nya vintern inleddes i december med ytterligare några namngivna stormar. Det var dels Sven som den 5-7 december berörde ungefär samma sydsvenska område som Simone i oktober, dels Ivar som drabbade ungefär samma område som Hilde i november.
Mildluft dominerade med bara enstaka undantag, och vid årsskiftet var det barmark även på många håll längs Norrlandskusten.