Jorden täcks till största delen av vatten (hav). Nära polerna finns vatten i fast form (is) i de stora glaciärer som täcker Grönland och Antarktis samt i Norra ishavet. Inom vattnets kretslopp avdunstar vatten ständigt från oceanerna och återförs hela tiden via nederbörd och avrinning. På vägen tar biosfären dock del av detta vatten.
Även i den klaraste luft finns små mängder vatten i gasform från jordytan och långt upp i stratosfären. Skulle allt detta vatten samlas till jordytan vid den temperatur och lufttryck som normalt råder där skulle ett vattenskikt på några cm fällas ut.
Vattnet i atmosfären förekommer inte bara i gasform utan även i flytande och fast form. Det mest synliga tecknet på detta är alla de moln som berikar vår himmel och givetvis den nederbörd som faller.
Beteckning på de olika fasförändringarna
- Avdunstning från flytande till gas
- Kondensation från gas till flytande
- Deposition från gas till fast
- Sublimation från fast till gas
- Smältning från fast till flytande
- Frysning från flytande till fast
Att vattnet från en vattenpöl kan AVDUNSTA och att luftens vattenånga (gas) kan KONDENSERA till dagg (flytande droppar) på gräset en tidig sensommarmorgon är nog de flesta bekanta med.
Men att snö kan SUBLIMERA det vill säga övergå direkt från fast (is) till gasform (vattenånga) utan mellanliggande vätskeform är nog inte så känt.
Även att det motsatta flödet, det vill säga att vattenånga avsätts direkt till fast is, kallas DEPOSITION är kanske minst känt.
Varning för begreppsförvirring
Begreppen avdunstning, kondensation, smältning och frysning är bekanta för oss alla och används i vardagsspråket. Men i vissa sammanhang och ämnesområden kan begreppet sublimation ha en motsatt betydelse än det vi angivit ovan, det vill säga även beteckna övergång från gas till fast form. Begreppen resublimation och kondensation kan ibland också användas för detta.