Vattnets övergångar till olika faser

Vattnets olika faser och övergångarna däremellan är oerhört viktiga för vädret och klimatet. Vid de temperaturer som råder på jorden förekommer vatten i fast, flytande och gasfas.Växlingarna dem emellan ger upphov till för vädret betydelsefulla fenomen.

Jorden täcks till största delen av vatten (hav). Nära polerna finns vatten i fast form (is) i de stora glaciärer som täcker Grönland och Antarktis samt i norra Ishavet. Inom vattnets kretslopp avdunstar vatten ständigt från oceanerna och återförs hela tiden via nederbörd och avrinning. På vägen tar biosfären dock del av detta vatten.

Även i den klaraste luft finns små mängder vatten i gasform från jordytan och långt upp i stratosfären. Skulle allt detta vatten samlas till jordytan vid den temperatur och lufttryck som normalt råder där skulle ett vattenskikt på några cm fällas ut.

Vattnet i atmosfären förekommer inte bara i gasform utan även i flytande och fast form. Det mest synliga tecknet på detta är alla de moln som berikar vår himmel och givetvis den nederbörd som faller.

 

Vattnets olika faser och övergångarna däremellan
Vattnets olika faser och övergångarna däremellan har olika namn.
Foto Weine Josefsson

Beteckning på de olika fasförändringarna

  • Avdunstning från flytande till gas
  • Kondensation från gas till flytande
  • Deposition från gas till fast
  • Sublimation från fast till gas
  • Smältning från fast till flytande
  • Frysning från flytande till fast

Att vattnet från en vattenpöl kan AVDUNSTA och att luftens vattenånga (gas) kan KONDENSERA till dagg (flytande droppar) på gräset en tidig sensommarmorgon är nog de flesta bekanta med.

Men att snö kan SUBLIMERA det vill säga övergå direkt från fast (is) till gasform (vattenånga) utan mellanliggande vätskeform är nog inte så känt.

Även att det motsatta flödet det vill säga att vattenånga avsätts direkt till fast is kallas DEPOSITION är kanske minst känt.