Av allt vatten som finns på jorden befinner sig cirka 0,001 % i atmosfären. Sammantaget är det knappt 13000 km³.
Ett annat sätt att få en uppfattning om denna mängd vatten vore att förvandla om det till ett vattenskikt som jämnt fördelades ovanpå hela jordens yta. Detta vattenskikt skulle då bli cirka 2,5 cm tjockt.
Större delen av vattnet som befinner sig i atmosfären är i gasform, det vill säga vattenånga, och 99% av detta vatten befinner sig i troposfären det vill säga under cirka tio km höjd.
Vattnet i form av moln (vattendroppar och iskristaller) utgör endast en liten andel av atmosfärens vatten, i genomsnitt ungefär en procent.
Men det är denna lilla del som vi kan se i form av moln.
Snabb omsättning
Vattnet i atmosfären ingår i vattnets kretslopp. Det försvinner ur atmosfären genom nederbörd och tillförs genom avdunstning.
Den genomsnittliga uppehållstiden för en vattenmolekyl i atmosfären varierar. Om vi beaktar troposfären, som innehåller 99% av atmosfärens vatten, så gäller att typiska värden ligger mellan 2 och 20 dygn.
I nederbördsrika områden är uppehållstiden kortare och i nederbördsfattiga längre. I genomsnitt är uppehållstiden cirka 10 dygn.
De moln du ser på himlen är alltså inte speciellt gamla.
Referenser
Wagner, T., S. Beirle, M. Grzegorski, and U. Platt (2006), Global trends (1996 – 2003) of total column precipitable water observed by Global Ozone Monitoring Experiment (GOME) on ERS-2 and their relation to near-surface temperature, J. Geophys. Res., 111, D12102, doi:10.1029/2005JD006523
Chen, B., and Z. Liu (2016), Global water vapor variability and trend from the latest 36 year (1979 to 2014) data of ECMWF and NCEP reanalyses, radiosonde, GPS, and microwave satellite, J. Geophys. Res. Atmos., 121, 11,442–11,462, doi:10.1002/ 2016JD024917