Sverigemedeltemperatur

Vid SMHI beräknas och sammanställs olika mått för till exempel temperaturen. Motsvarar något av dessa medeltemperaturen för Sverige?

Temperaturen mäts vid ett ganska stort antal platser numera, men det har inte alltid varit så. Vill man följa hur temperaturen varierat under lång tid upptäcker man snart att det endast fanns ett fåtal mätplatser under 1700- och 1800-talen.

Det var först kring 1860 som Sverige fick ett rikstäckande nät och inte minst ett standardiserat sätt att mäta. De flesta sammanställningar som SMHI gör över temperaturens variation över lång tid inleds därför med året 1860.

Två speciella serier bör dock nämnas i detta sammanhang. Det är de mycket långa och spännande mätserierna från Uppsala och Stockholm. För den intresserade finns de att studera och jämföra med de andra serier som nämns nedan.

Klimatindikatorn - temperatur

För att följa hur temperaturen (baserat på mätningar) varierat i Sverige under lång tid har vi tagit fram klimatindikatorn temperatur. Den bygger på observationer från 35 platser i landet. Hur beräkningen går till beskrivs i artikeln "Beräkning av klimatindikatorn temperatur".

Hur väl beskriver klimatindikatorn temperatur Sveriges temperatur?

Om vi ser på kartan ovan över de stationer som ingår i beräkningen framgår att flertalet av dessa ligger i södra delen av landet. En annan detalj är att det finns fler stationer nära kusten än i fjällen.

Temperaturen är i genomsnitt högre i söder än i norr och dessutom högre utmed kusterna än i fjällen. Därmed kommer den beräknade klimatindikatorn temperatur att vara högre än en temperatur som hade beräknats utifrån stationer med en jämnare geografisk fördelning.

Temperatur baserad på griddade data

Vid SMHI finns det en griddad databas kallad ptHBV. I den finns dygnsvärden av temperatur från 1961 och fram till idag.

Griddad innebär att det finns data, till exempel temperatur, i ett regelbundet rutnät över ett stort område. I detta fall är rutnätet 4*4 km och det täcker Sverige.

För att ta fram de griddade värdena används en beräkningsmodell som utnyttjar observationerna av temperatur och därefter beräknar dygnsvärden för varje gridpunkt. Förhoppningen är att den geografiska fördelningen av temperaturen blir hyggligt realistisk och att vi på detta vis täcker in hela landet.

Naturligtvis finns det brister, framförallt i de områden där det är glest mellan observationerna. Emellertid är det rimligt att anta att ett rikstäckande medelvärde baserat på det griddade datasetet kommer att vara närmre ett Sverigemedelvärde än medelvärdet baserat på ett urval av mätplatser. 

Jämförelse mellan klimatindikatorn temperatur och det gridbaserade temperaturvärdet

Årstemperaturer från 35 stationer (röd kurva) och årstemperaturer beräknade från griddade data (blå
Årstemperaturer från 35 stationer (röd kurva) och årstemperaturer beräknade från griddade data (blå kurva) för perioden 1961-2011.
Förstora Bild

Som nämndes i föregående avsnitt blir årsmedeltemperaturerna beräknade från de 35 utvalda stationerna högre än årsmedelvärdena beräknade utifrån det griddade datasetet. Skillnaden i årsmedeltemperatur är i genomsnitt lite större än 2 grader.

Den blå kurvan ger en bättre skattning av ett Sverigemedelvärde på temperaturen om kravet är att alla landsdelar ska ha samma betydelse. Före 1990 låg detta värde på omkring +2°C men därefter omkring +3°C. Enskilda år kan naturligtvis avvika en del från dessa värden.

Betydelsen av värdena som tagits fram från de 35 stationerna är att denna mätserie kan utsträckas ytterligare 100 år bakåt i tiden, nämligen till år 1860. Detta är betydelsefullt för studier av klimatförändringar. 

Jämförelse av avvikelser

Med blotta ögat ser vi att variationerna i temperaturen ser likadana ut för klimatindikatorn temperatur och för den gridbaserade temperaturen. När den ena har ett varmt eller kallt år har även den andra det.

Ett alternativt sätt att presentera värdena är att i stället för att plotta absolutvärdena av temperatur så plottar vi varje serie som avvikelsen från perioden 1961-1990 (normalvärdesperioden).

En sådan plottning av årsvärden visar alltså om ett enskilt år har varit varmare eller kallare än årsmedelvärdet för perioden 1961-1990 (även kallat normalvärdet).

Lägger vi in dessa två serier med avvikelser för det stationsbaserade (klimatindikatorn) och det griddade datasetet ser vi att de nästintill sammanfaller.

Jämför avvikelsen av temperatur från 35 stationer med årsavvikelser beräknade från ptHBV. Jämförelse
Årliga avvikelser av temperaturen, för åren 1961-2011, från nomalperioden 1961-1990. Röd kurva baserad på 35 stationer och blå kurva beräknade från griddade data (ptHBV).
Förstora Bild

Slutord

Den som vill ha ett värde på Sveriges medeltemperatur där alla delar av landet har samma vikt måste använda sig av griddade data.

Vill man däremot studera hur temperaturen varierat över lång tid är temperaturer baserade på stationsvisa data bäst.

Genom att använda avvikelser, från till exempel normalperioden 1961-1990, framgår att de båda sätten att betrakta temperaturen ger en likartad variation.

Via avvikelser kan den ena serien approximativt överföras i den andra om så önskas. Absolutvärdena i temperatur skiljer däremot. Hur mycket beror av vilka stationer som ingår i urvalet.