Skottår

När det är skottår så är månaden februari ett dygn längre än under andra år. Hur hanteras detta inom den meteorologiska statistiken?

När det är skottår så är månaden februari ett dygn längre än under andra år. Det innebär att det i genomsnitt bör falla lite mer nederbörd i februari än under år som inte är skottår. Även den sammanlagda solskenstiden bör i genomsnitt bli något längre under skottår på grund av att summeringen sker över 29 dygn i stället för 28 dygn. Eftersom solen står en aning högre på himlen under skottdagen än andra dagar i februari bör det vara något högre sannolikhet för värmerekord för februari under skottdagen än under andra februaridagar.

Hur hanteras dessa frågor inom den meteorologiska statistiken?

Det enkla svaret är att SMHI inte på något sätt särbehandlar skottåren, och skottdagen betraktas som vilken annan februaridag som helst. Under ett skottår är månaden februari lite drygt 3% längre än under övriga år. Följaktligen bör i det långa loppet februarinederbörden vara lite drygt 3% större under skottår samtidigt som solskenstiden också bör vara lite drygt 3% större. Men de naturliga svängningarna från år till år är mycket större än så, varför den eventuellt extra nederbörden och solskenstiden på grund av skottdagen är i det närmaste försumbar i sammanhanget.

På samma sätt är effekten av den något högre solhöjden under skottdagen den 29 februari i det närmaste försumbar i jämförelse med de naturliga variationerna från år till år och från den ena dagen till den andra.

Historiska exempel på "Skottårseffekten"

Den lilla förskjutning av de astronomiska förhållandena i förhållande till kalendern som skottdagen medför får en viss marginell effekt även senare under året.

Under vårmånaderna är det under skottår en aning större sannolikhet för värmerekord, medan det å andra sidan blir en aning större sannolikhet för köldrekord under hösten.

En väderhändelse där man kan göra en lite kuriositet av "skottårseffekten" inträffade den 1 juni 1979. Då noterades hela 33,1° i Ängelholm i Skåne. Om detta inträffat ett dygn tidigare så skulle det inneburit nytt svenskt värmerekord för maj månad. Det svenska majrekordet är gammalt, ända sedan 1892. Jämfört med de högsta värdena i mer modern tid så skulle det varit en högst anmärkningsvärd höjning av rekordet.

Nu var ju 1979 det fjärde året i skottårscykeln, och rent astronomiskt var den 1 juni på sätt och vis "tre fjärdedels" 31 maj om det varit skottår. Men meteorologerna är okuvliga i det här avseendet och följer strikt kalendern när det gäller väderrekord.

Variationer mellan olika skottårscykler

De astronomiska förhållandena är inte exakt desamma från en skottårscykel till en annan. Det sker små förskjutningar som gör att vårdagjämningen inträffar något tidigare på året för varje skottårscykel.

Det innebär med ett liknande resonnemang som ovan att sannolikheten för värmrekord ökar något under våren och sannolikheten för köldrekord ökar på hösten. Men detta är försumbart i jämförelse med de naturliga dagliga variationerna i vädret.

År 2100 kommer det att ske en kompensation för denna förskjutning mellan skottårscyklerna, då vi enligt den gregorianska kalendern hoppar över skottdagen år 1800, 1900, 2100, 2200, 2300, 2500 och så vidare.