Så påverkar värmen våra mjölkkor

Perioder med hög värme påverkar både människor och djur. För mjölkkor innebär så kallad värmestress att deras förmåga att producera mjölk minskar och att fetthalten i mjölken sjunker. SMHIs analys visar att högproducerande mjölkkor generellt utsätts för tidvis värmestress varje sommar, i stort sett i hela landet.

Värmestress innebär att ett djur inte kan göra sig av med tillräckligt mycket överskottsvärme för att behålla en normal kroppstemperatur. Kroppstemperaturen påverkas av omgivningens temperatur, men även av värmen som produceras av djuret själv vid matsmältning. Värmestress inverkar också på djurens välfärd och beteende.

Mjölkkor måste äta väldigt mycket för att producera stora mängder mjölk, och har redan vid normala temperaturer ett stort behov att göra sig av med överskottsvärme. De hanterar höga omgivningstemperaturer genom att äta mindre. Värmestress minskar därmed kornas förmåga att producera mjölk och fetthalten i mjölken sjunker. Även kornas fruktsamhet minskar märkbart vid värmestress. Högproducerande mjölkkor är generellt sett känsligast, även om det skiljer mellan raser.

Graden av värmestress kan uppskattas med hjälp av ett index där temperatur och luftfuktighet vägs samman, ett så kallat THI-värde (Temperature Humidity Index). Ju högre temperatur och luftfuktighet, desto högre THI och desto mer påverkade blir djuren. Inom forskningen har olika gränsvärden fastställts för kornas känslighetsgrad. Men generellt gäller ett THI på 68 som undre gräns för värmestress för högproducerande mjölkkor. Det uppnås exempelvis när temperaturen är 25 grader och luftfuktigheten är 20 procent, eller vid 22 grader och 50 procents luftfuktighet.

THI i Sverige

Figur 1. 1996-2021. Medel av årets högsta THI.
Figur 1. 1996-2022. Medel av årets högsta THI. Förstora Bild

SMHI har kartlagt THI vid svenska meteorologiska mätstationer sedan år 1996. Kartläggningen visar att risken för höga THI-värden varierar kraftigt mellan olika geografiska områden och olika år.

Det är dock viktigt att ha i åtanke att värdena baseras på temperaturen i skuggan. Djur som vistas varma dagar i solsken utsätts förutom av för högt THI även för solstrålning vilket förvärrar situationen.

En analys av de högsta värden som uppmätts varje år sedan 1996 visar att det är vanligt att årets högsta THI är högre än 68 i nästan hela Sverige (Figur 1).  Det högsta THI-värdet för varje år under perioden var över 76 för delar av södra Sverige, i medeltal.

Antalet dygn med högt THI har också betydelse. I genomsnitt har THI varit 68 eller högre i upp till 50 dygn per år under perioden (Figur 2). Som mest har i medeltal noterats upp till 16 dygn i rad med THI 68 eller högre (Figur 3).

Figur 2. 1996-2022. Medel av antal dygn per år då THI varit minst 68.
Figur 2. 1996-2022. Medel av antal dygn per år då THI varit minst 68. Förstora Bild
Figur 3. 1996-2022. Medel av antal dygn i rad per år då THI varit minst 68.
Figur 3. 1996-2022. Medel av antal dygn i rad per år då THI varit minst 68. Förstora Bild

Det är vanligast att THI på minst 68 inträffar i slutet av juli eller början av augusti. Det tidigaste tillfället under året med då villkoret uppfyllts inträffade i Horn i Östergötland den 15 april 2007 då temperaturen var 22,9°C och den relativa fuktigheten 33 % vilket ger ett THI på 68. Det senaste fallet under året med THI på minst 68 inträffade den 15 oktober 2018 där Norrköping hade ett THI på 68. Temperaturen var då 22,7°C och den relativa fuktigheten 42 %. Det absolut högsta THI i Sverige inträffade i Sala i juli 2010 då THI var 82, se tabell nedan.

De högsta THI under perioden 1996 - 2022

THI

Temperatur [°C]

RH [%]

Station

Datum

82,0 32,2 55 Sala 2010-07-13
80,9 28,8 89 Horn 2002-08-15
80,9 32,0 50 Sala 2010-07-11
80,8 35,2 29 Norrköping 2022-07-21
80,7 32,4 46 Lungö 2014-07-23
80,7 30,5 61 Sala 1997-07-01
80,7 27,4 95 Horn 2002-08-13
80,7 33,7 37 Sala 2022-07-21
80,5 32,8 42 Ullared 2010-07-11


 

Värmestress i olika landsdelar

Götaland är den landsdel som har flest dygn då THI varit minst 68. Flest dygn var det åren 1997, 2002, 2006 och 2018, vilket även gäller för Svealand (Figur 4).

Götaland
Figur 4. Antal dygn per år då THI varit minst 68 vid olika landsdelar 1996 - 2022. Förstora Bild

2018 toppar statistiken

Figur 5. 2018. Årets högsta THI.
Figur 5. 2018. Årets högsta THI. Förstora Bild

År 2018 sticker ut som ett varmt år i hela landet. En närmare titt på THI visar att det högsta värdet för året var upp till 80 för delar av landet (Figur 5). Även i norra Norrland uppmättes mycket höga värden. Värmen var också långvarig.

Det kan förekomma att THI är minst 68 varje timme under ett helt dygn och ibland flera dygn i rad. Detta är förstås extra påfrestande på djuren när de inte kan återhämta sig under natten. Dessa dygn är vanligast vid kusten där varmt havsvatten gör att lufttemperaturen inte sjunker lika mycket nattetid.

Exempelvis sjönk inte THI under 68 på Ölands norra udde under nio dygn i sträck från morgonen den 25 juli 2018 till morgonen 3 augusti (Figur 8). Toppnotering under perioden var ett THI på 80 på Ölands norra udde, vilket också var det högsta THI som noterades under 2018 på SMHIs alla stationer.

Figur 6. 2018. Antal dygn då THI varit minst 68.
Figur 6. 2018. Antal dygn då THI varit minst 68. Förstora Bild
Figur 7. 2018. Antal dygn i rad då THI varit minst 68.
Figur 7. 2018. Antal dygn i rad då THI varit minst 68. Förstora Bild


 

Figur 8. Ölands norra udde. THI 25 juli - 5 augusti 2018.
Figur 8. Ölands norra udde. THI 25 juli - 5 augusti 2018. Förstora Bild

THI i framtiden

Scenarier för klimatets framtida utveckling pekar på att det kommer att bli varmare i Sverige, med fler tillfällen och längre perioder med höga temperaturer. Det är svårare att säga något om hur luftfuktigheten kommer att utvecklas. Eftersom THI är starkt kopplat till temperatur så är det dock troligt att det kommer att bli vanligare med höga värden, och även med längre perioder med höga värden.

Det finns många åtgärder  för att minska värmestress hos djuren och undvika försämrad djurvälfärd och produktion. Tillgång till skugga, kylt dricksvatten och anpassade djurstallar är några exempel.

Ett exempel på hur ett kostall klimatanpassats
 

Meteorologiska underlag

För studien har använts SMHIs automatiska väderstationer som varje timme mäter bland annat temperatur och luftfuktighet. De flesta av dessa stationer startade 1995/96. Således är den studerade perioden 27 år; perioden 1996 - 2022.

Totalt har 149 stationer kunnat användas vilka är relativt jämt fördelade över landet. 119 av dessa stationer har en serie på minst 15 års data.

THI-index

THI-indexet är en kombination av temperatur och luftfuktighet. Ju högre temperatur och luftfuktighet, desto högre THI och desto mer påverkade blir djuren

Figuren visar THI-värden som en kombination av temperatur och luftfuktighet. Figuren avser THI-värden för mjölkkor.
Figuren visar THI-värden som en kombination av temperatur och luftfuktighet. Figuren avser THI-värden för mjölkkor. Illustration Växa Sverige Förstora Bild

Faktakällor

Svenska mjölkkor på bete - Värmens påverkan på beteende och produktion hos mjölkkor i en besättning med AMS (SLU). Länk till pdf.

Värmestress (Växa Sverige) Länk till Växa Sverige