Olika rumsskalor

Observationer (mätningar) avser ofta en punkt medan modellberäknade värden vanligen representerar en stor yta. Här illustreras detta med några exempel.

I exemplet centrerat kring Östergötland visas lufttemperaturen på 2 m höjd.

Den första figuren visar de temperaturvärden som fås ur ERA-interim, en global analys baserad på data som finns tillgängliga för det europeiska räknecentret ECMWF.

Här har rutorna ungefär sidan 80 km. Denna typ av information finns för hela jorden. Temperaturskalan går från blått (låg temperatur) till rött (hög temperatur).

I nästa figur visas motsvarande tidpunkt då den har analyserats av prognosmodellen Hirlam. Den arbetar med samma typ av indata och metodik som ERA-interim men har en finare rumslig upplösning.

Rutorna har ungefär sidan 20 km och modellen täcker en stor del av norra Europa.

ERA-interim analyserad på 80 km
Temperaturen på 2 m höjd analyserad via ERA-interim, som har upplösningen 80 km och täcker hela jorden.
Förstora Bild
Hirlam analyserad på 20 km
Temperaturen analyserad med Hirlam, som har 20 km upplösning och täcker en stor del av Europa och Nordatlanten.
Förstora Bild
Hirlam första gissning
Hirlams temperaturanalys nedskalad till 5 km.
Förstora Bild
Mesan analys 5 km som använt Hirlam som första gissning
Mesananalys (5 km) av temperaturobservationer (mätningar i punkterna). I Mesananalysen används Hirlams temperaturfördelning som en utgångspunkt.
Förstora Bild

Analys med Mesan

Den näst sista figuren visar hur en nedskalning av informationen från 20 km till 5 km ger en mer detaljerad bild. Nedskalning innebär i detta fall att man med hjälp av mer högupplöst information om t.ex. orografi och markegenskaper kan skapa ett mer högupplöst temperaturfält.

Nästa steg är att använda detta temperaturfält i en återanalys där alla tillgängliga temperaturstationers data ingår. Vid SMHI används ett analyssystem som kallas för Mesan (MESoskalig ANalys).

Hirlams temperaturfält nedskalat till 5 km används i Mesan som en så kallad första gissning. Utifrån detta och observationerna, som finns i punkterna i figuren, kan en mer korrekt analys göras än om man bara hade haft tillgång till observationerna. Resultatet presenteras i den fjärde figuren.

Nu ses detaljer som inte har fångats i de tidigare analyserna. Notera till exempel de låga temperaturerna (blått) över Södertörn.

Mesananalyser kan göras strax efter den aktuella tidpunkten och kallas då realtidsanalys. Men den kan också göras vid ett senare tillfälle då data har granskats och fel har rättats samt då fler observationer har blivit tillgängliga. Då kallas analysen för återanalys eller klimatanalys.