Varning klass 2, SverigeNär man mäter hur högt upp i atmosfären moln befinner sig mäter man höjden till deras undersida. Moln som ligger över 5 kilometer upp kallas för höga moln. Moln som befinner sig mellan 2,5 och 5 kilometer upp i atmosfären betecknas som medelhöga. De under 2,5 kilometer är låga moln.
Tradionellt mäts molnens höjd genom uppskattning. Man har vissa grova tumregler att utgå ifrån, som att stackmoln ofta sommartid har molnbasen runt 1000 m eller att höga och tunna moln ligger på 7-9 km höjd.
Vid uppskattning av molnhöjd kan man dessutom ha hjälp av höjden till exempelvis berg i omgivningen. Man kan också skicka upp en väderballong med känd stighastighet och mäta tiden tills den når in i molnet.
Molnhöjden kan även mätas med laserteknik eller starka strålkastare. På flygplatser brukar man ha laser eller strålkastare för de lägre molnen och piloternas information när det gäller högre moln.
Höga moln
Höga moln är moln som ligger på en höjd av 5 km eller mer, och hit hör bland annat Cirrus (fjädermoln). Cirrus är tunna diffusa molnslöjor som som består av iskristaller. Även Cirrostratus (slöjmoln) tillhör de höga molnen och är så tunna att solen lyser igenom men att det kan kännas som det är disigt ute.
Medelhöga moln
Bland de medelhöga molnen finns exempelvis Altocumulus lenticularis (linsmoln). De bildas i lävågor bakom en bergskedja. Linsmoln kan man ofta se när man är och vandrar i fjällen. Också Altostratus (skiktmoln) hör till denna kategori.
Låga moln
Låga moln ligger mellan marken och 2.5 km höjd. Bland de låga molnen finns Cumulus (stackmoln). Det är de vita tussarna vi ofta har under sommaren och de går även under benämningen vackertvädersmoln. Vissa dagar kan dock cumulusmolnen skjuta iväg i höjden och ge någon eftermiddagsskur, möjligen även åska, och då har ett Cumulonimbus (bymoln) bildats.
Andra låga moln är de som ger oss gråmulet väder, med eller utan regn, och dessa moln har det gemensamma namnet Stratus (dimmoln).