Fler artiklar om oceanografi
Varje år tar SMHI fram ett antal indikatorer som beskriver miljötillståndet i Östersjön. Dessa används både nationellt och internationellt, t ex genom HELCOM samarbete. Indikatorerna visar årliga avvikelser i salt, syre, tillrinning, cyanobakterier (algblomningar) och vinter närsaltsfördelningar.
Senast uppdaterad: 17 mars 2011
Vågmätningar har utförts av SMHI sedan 1978. Under senare år använder vi nu mer avancerade bojar som också kan mäta vågornas riktning.
Senast uppdaterad: 29 maj 2009
Under den mörka årstiden är tillväxten av alger och växtplankton låg och begränsas av tillgången på solljus. Under vintern, när vindarna ökar i intensitet och när temperaturen sjunker, ökar omblandningen i ytlagret vilket gör att närsalter blandas upp från djupare vattenlager.
Senast uppdaterad: 08 mars 2012
Oceanografin är det tredje benet som SMHIs verksamhet är uppbyggt av. Den oceanografiska forskningen kan härledas till mitten av 1800-talet med insamlande av hydrografiska data från fyrskepp och fyrstationer.
Senast uppdaterad: 31 augusti 2011
SMHI publicerar faktablad inom ämnesområdena meteorologi, hydrologi och oceanografi. Här finns en lista på de oceanografiska faktabladen. Utgivningsår anges inom parentes. Publikationerna hittas genom att söka i Kunskapsbanken på respektive titel. De flesta går att ladda ner som pdf, annars kan de beställas via Kundtjänst.
Senast uppdaterad: 13 augusti 2012
Inom SMHI:s oceanografiska verksamhet används ett flertal oceanografiska modeller. Nedan presenteras några av dessa operationella modeller tillsammans med de modeller som utvecklas av SMHI:s forskningsavdelning.
Senast uppdaterad: 14 augusti 2009
SMHI sammanfattar regelbundet den senaste månadens tillstånd i hav, sjöar och i atmosfären. Detta görs i artiklar som går under samlingsnamnet Månadens väder och vatten. Detta är en tradition som SMHI och dess föregångare i varierande former upprätthållit sedan andra halvan av 1800-talet.
Senast uppdaterad: 16 maj 2013
En kortfattad historik över SMHI och dess föregångare.
Senast uppdaterad: 30 augusti 2011
Har invaderande kammaneter spridit sig till Östersjön? Äter maneterna upp djurplankton som annars skulle utgöra fiskföda? Hur påverkar maneterna havens födoväv? BAZOOCA (Baltic Zooplankton Cascades) är ett forskningssamarbete mellan Östersjöländerna som ska belysa hur förändrade manetförekomster påverkar havets födoväv.
Senast uppdaterad: 07 april 2010
I sällsynta fall kan havets vattenstånd vid kusten variera med över en meter under perioder på endast 5-60 minuter. Detta fenomen kallas sjösprång.
Senast uppdaterad: 13 juli 2009
Nu kan SMHIs oceanografiska data, såsom våghöjd, salthalt och havsnivå, laddas ner utan kostnad och utan restriktioner för användning. Senast januari 2014 kommer öppna data finnas även för meteorologi, hydrologi och klimatologi.
Varning klass 1, Sverige