Det är huvudsakligen plast som i olika former och storlekar tar sig ut i haven och ansamlas precis under ytan. Till stor del rör det sig om mycket små partiklar, ofta knappt synliga för det mänskliga ögat, varför det är svårt att samla upp skräpet, som inte heller syns på satellitbilder.
Det är osäkert om soporna i sig har någon direkt miljöpåverkan, men säkert är att framförallt plasten ställer till stora problem för djurlivet. Sälar och andra djur kan fastna och fåglar misstar plastbitarna för fisk och dör när alltför många och stora plastbitar har samlats i deras matsmältnings-system. Fiskar misstar de mikroskopiska bitarna för plankton och drabbas av näringsbrist när de inte får i sig tillräckliga mängder riktig föda.
Naturvårdsverket utförde nyligen en studie av mängden mikroskopiska partiklar i haven kring Sverige, och fann en stor mängd små partiklar som tros komma från exempelvis bildäck, båtar och plast. Man ska nu utreda vilka konsekvenser dessa partiklar har för miljön och djurlivet.
Undersökningar som gjorts visar att det idag främst är privatkonsumenter som står för nedskräpningen av havet, och inte längre industrierna som var fallet på 80-talet. Skräpet kommer främst från fartyg, men också från kuster och vattendrag. Bara i Norsjön har man uppskattat att 20 000 ton skräp slängs varje år, men det kan vara ännu mer.
Skräp i havet
LÄR DIG MER
SMHIs verksamhet inom havsmiljöområdet är omfattande; miljöövervakning, forskning, kunskapsunderlag, data samt produkter och tjänster.
Temasida havsmiljö
Varning klass 1, Sverige