Havsvattenstånd i ett framtida klimat

I ett framtida, varmare klimat kommer havsnivåerna i Sverige att stiga. Hur mycket beror på den framtida globala havsnivåhöjningen, landhöjning och hur lågtryckens banor och styrka kommer att förändras.

Sedan SMHI:s kontinuerliga mätningar av havsvattenstånd startade 1886 har havet stigit med ungefär 20 cm, vilket motsvarar cirka 1.6 mm per år. Men den senaste 30-årsperioden har höjningen varit cirka 3 mm per år, vilket motsvarar landhöjningen i Göteborgsområdet. Under 2000-talet förväntas en snabbare höjning av havets nivå, som kommer att höja medelvattenståndet.
 

Smögen mareograf
Mätningar av havsvattenstånd och absolut landhöjning på en och samma plats gör det möjligt att följa att den globala havsnivåhöjningen. Havsvattenståndet i Smögens hamn observeras i den grå betongbyggnaden, medan pelaren uppe till höger är Lantmäteriets GPS-station för mätning av landhöjningen.
Foto Thomas Hammarklint Förstora Bild

Klimatet påverkar havsnivån

Den framtida utvecklingen av havets nivåer är svårbedömd och omdiskuterad. Den globala uppvärmningens effekter beror av många faktorer. En ökad temperatur i atmosfären kan leda till att landisarna smälter fortare än de byggs på och även till att havets temperatur stiger och därmed utvidgar sig. Följden blir en global höjning av havsvattenståndet.

Hur påverkas medelvattenståndet?

Effekterna av havsnivåhöjningen blir mest märkbara i södra Sverige, där landhöjningen är liten medan effekterna är desto mindre i norra Sverige, där landhöjningen är stor. Om landhöjningen på en plats är känd kan nettoändringen, d.v.s. medelvattenståndets förändring beräknas.

Extrema havsvattenstånd

Som en konsekvens av höjda medelvattenstånd kommer tillfällen med höga havsvattenstånd att bli vanligare. De mest extrema nivåerna kan också bli ännu högre om vi får mer intensiva och varaktiga stormar. Förändringar i lågtryckens banor kan också påverka.