Nyckfulla sommarskurar

Under sommaren har ibland meteorologerna svårt att exakt förutsäga var det kommer att falla skurar. Det beror på att vädret sker på en skala som är i minsta laget för att prognosmodellerna ska fånga utvecklingen. Men modellerna utvecklas successivt för att ge mer detaljerad information.

En regnskur kan komma överraskande, många har nog varit med om att väderutsikterna inte alltid lyckats fånga det snabbt skiftande sommarvädret.

Uppvärmning vid marken

En viktig motor för den småskaliga väderutvecklingen är konvektion, när luften närmast marken värms och stiger uppåt. Särskilt på sommaren kan detta ge upphov till skurar, och ibland även utvecklas till intensiva oväder med stormbyar och skyfall. Sommartid är det därför mer nederbörd i inlandet än vid kusten beroende på att solen värmer upp markytan mer än havsytan, störst är skillnaden under inledningen av sommaren.

Vattenånga

Vattenånga spelar också en större roll på sommaren. När luften är varmare kan den innehålla mycket mer vatten i form av ånga än under de kallare årstiderna.

Luften kyls av när den stiger i atmosfären. Då kondenseras vattenångan i luften till små vattendroppar, molndroppar som bara är några hundradels millimeter i storlek. Den energi som tidigare behövdes för att avdunsta vatten till ånga frigörs nu och värmer upp den stigande luften ytterligare. Det gör att den stigande luften, med vattenånga och molndroppar, blir lättare än den omgivande luften och stiger därför ännu snabbare och högre i atmosfären. Det leder i sin tur till ytterligare kondensation och att den stigande luften får ännu mer fart uppåt.

Det här fortsätter så länge det finns energi kvar i luften, eller tills luften kommer upp mot ett varmare skikt i atmosfären. Hur kraftiga skurarna blir beror dels på hur mycket energi i form av uppvärmd luft och hur mycket vattenånga som finns i luften, och dessutom på hur långt upp i atmosfären luften kan stiga innan den “slår i taket” i form av ett varmare lager i höjden.

Kalla luftmassor innehåller därför ofta fler och kraftigare skurar än varma luftmassor. Varma och stabila luftmassor kan förhindra regnskurar helt och hållet.

Säkrare prognoser

För att meteorologerna ska beskriva det småskaliga vädret bättre, krävs bland annat en ökad detaljrikedom i prognoserna samt kraftfullare superdatorer. Den prognosmodell, med bäst upplösning, och som används på SMHI sedan 2014 räknar i ett rutnät på 2.5 x 2.5 km.

De högupplösta modellerna är bra på att exempelvis förutsäga ett antal skurar inom ett område på ett antal mil, under ett antal timmar i tiden. Men detaljerade temperatur- och fuktighetsförhållanden på mycket liten skala, 100 meter eller mindre, går däremot inte att förutsäga. Det vill säga exakt var och när ett moln eller en regnskur ska bildas.

Därför beskriver man ofta väderutvecklingen i form av sannolikheter, eller ibland risk, för skurar. De prognosmodeller som oftast används idag (så kallade deterministiska), kan på ett slumpmässigt sätt vara exakt rätt eller fel vid en speciell plats och tid när väderutvecklingen är småskalig som vid regnskurar på sommaren.

Mer noggranna prognoser av skurar kan därför i dag bara göras när de redan har börjat bildas, det vill säga oftast bara med ett tiotal minuter eller möjligen någon timmes framförhållning, och då främst med hjälp av färska radarbilder.

Den senaste generationens prognosmodeller, tillsammans med bättre utnyttjande av t.ex. radarinformation, har blivit bättre på att prognosticera på den korta tidsskalan s k nowcasting som är en kort prognos upp till sex timmar. Just på somrarna kan den typen av väderprognoser vara mycket viktiga, exempelvis i samband med översvämningar.

 

Sommarskur
Till vänster visas radarbild av 3 timmars ackumulerad nederbörd. I mitten motsvarande prognos från en 11 km prognosmodell. Detaljerna av skurarna finns inte med men områden där det förekommer respektive inte alls förekommer skurar är ganska bra prognoserade. Till höger visas en prognos från en 2.5 km modell och där de individuella skurarna ser realistiska ut och ligger grovt sett som regel i de områden där de observerats, men oftast ligger skurarna lite fel om man granskar detaljerna. Bilder: Emil Björck.
Förstora Bild