Varning klass 2, SverigeEn sommarskur kan komma överraskande, många har nog varit med om att väderutsikterna inte alltid lyckats fånga det snabbt skiftande vädret.
Uppvärmning vid marken
En viktig motor för den småskaliga väderutvecklingen är konvektion, när luften närmast marken värms och stiger uppåt. Särskilt under sommartid kan detta ge upphov till skurar, men även utvecklas till intensiva oväder med stormbyar och skyfall. Under sommaren är det därför mer nederbörd i inlandet än vid kusten beroende på att solen värmer upp markytan mer än havsytan.
Vattenånga
Vattenånga spelar också en större roll sommartid. Med ökad temperatur kan luften innehålla mycket större mängd vatten i form av ånga än under andra årstider.
När luften stiger i atmosfären avkyls den i samband med att trycket avtar med höjden. Då kondenserar vattenångan i luften till vattendroppar som ger moln. Den energi som en gång förvandlade vatten till ånga ges nu tillbaka och värmer den stigande luften ytterligare. Detta gör att luften med sin vattenånga och molndroppar blir förhållandevis lättare än sin omgivning och stiget ännu snabbare och högre i atmosfären. Kondensationen ökar och luften stiger ytterligare. Detta pågår så länge det finns energi kvar i luften, eller tills luften kommer upp mot ett varmare skikt i atmosfären.
Intensiteten av skurarna beror på hur mycket energi i form av uppvärmd luft och hur mycket vattenånga som finns i luften, samt speciellt hur långt upp i atmosfären luften kan stiga innan den “slår i taket” i form av ett varmare lager i höjden. Kalla luftmassor har därför en tendens att innehålla fler och kraftigare skurar än varma luftmassor. Varma och stabila luftmassor kan förhindra regnskurar helt och hållet.
Prognoser med bättre träffsäkerhet
För att prognoserna bättre ska kunna återspegla det småskaliga vädret som är typiskt för sommaren, krävs bland annat ökad detaljrikedom i prognosberäkningarna. Prognoser med en upplösning på ett par kilometer, jämfört med dagens fem till tio kilometer, är under utveckling. Högupplösta modeller är ganska bra på att förutsäga att ett antal skurar kommer att förekomma inom ett område på ett antal mil och ett antal timmar i tiden. Men detaljerade temperatur- och fuktighetsförhållanden på mycket liten skala (100 meter) går inte att förutsäga, det vill säga exakt var och när ett moln eller skur kommer att bildas.
Därför kan prognoser, för att bli mer användbara, formuleras i form av sannolikheter för skurar. Dagens mest nyttjade prognoser, så kallade deterministiska, kan slumpmässigt vara rätt eller fel vid en precis plats och tid.
Exakta prognoser av skurar kan därför i dag endast göras när de har börjat bildas, det vill säga med bråkdelen av en timmes framförhållning och med hjälp av framför allt färska radarbilder. Framtida prognosmodeller tillsammans med bättre utnyttjande av t.ex. radar information kommer att vara än mer inriktade på mycket korta prognoser med hög upplösning (sk. nowcasting modeller).
