Molnighet och molnmängd

Enligt internationell praxis mäts molnmängden på himlen i åttondelar eller numera även i procent.

Den totala molnmängden ska ange hur stor del av himlen som skymd av moln utan hänsyn till molnslag eller molnhöjd och rapporteras i åttondelar, där 0 betyder molnfritt och 8 helt molntäckt himmel. Kod 9 används vid till exempel dimma och högt snödrev då molnen inte kan observeras.

Enligt en ny rapporteringsform kan den totala molnmängden även anges i procent. Kod 9 sätts till då 112,5%.

Det allmänna uttrycket "klart" är ofta inte tydligt definierat utan används ofta trots att det finns en hel del tunna moln på himlen. Uttrycket "halvklart" används då 3-5 åttondelar av himlen är molntäckt medan "mulet" motsvarar en himmel som i det närmaste är till 8 åttondelar molntäckt.

Molnighetstabell
Uttryck Molnmängd i åttondelar
Klart, molnfritt 0
Nästan klart, mestadels klart 1-2
Klart till halvklart 0-5
Lite moln 1-4
Halvklart, (omkring halvklart) 3-5, (2-6)
Mycket moln 5-7
Halvklart till mulet 3-8
Nästan mulet 6-7
Mulet 8
.  

Äldre rapportering

Ursprungligen gavs molnmängden i tiondelar, men 1947 gick man över till att ge den i åttondelar, eftersom det underlättar bedömningen. Om man använder åttondelar kan man vid uppskattningen gå till väga så att man först delar in himlen i halvor, sedan halvorna i fjärdedelar och slutligen dessa i åttondelar.

Ett annat skäl till ändringen kan ha varit att man gärna ville klara sig med bara en kodsiffra för molnrapporteringen i vädertelegrammen (SYNOP). Siffrorna 0 - 8 motsvarar där respektive åttondel, medan siffran 9 anger att molnhimlen inte kan observeras på grund av dimma, sandstorm eller snödrev.

Det inses lätt att det är en grov skala som används för molnmängd. Dessutom ska observatören välja om det är exempelvis 3 eller 4 åttondelar vid ett speciellt tillfälle. Hur tunna moln ska räknas varierar också mellan olika observatörer. Denna subjektivitet gör att observationerna har varit behäftade med betydande systematiska fel.

Automatiska molnobservationer

Numera görs nästintill inga manuella molnobservationer vid SMHIs stationer. I stället används laserinstrument som analyserar reflekterat laserljus över tiden. Avståndet till molnbasen eller molnbaserna om det finns flera molnlager erhålls med stor precision. Molnmängden beräknas utifrån antalet träffar under 30 minuter där de sista 10 minuterna ges dubbel vikt.  

Molnbas

Med molnbas eller molnbashöjd menas höjden till lägst förekommande moln utan hänsyn till mängden av dessa. Molnbashöjden kan anges antingen direkt i meter eller i kod, till exempel i den förkortade skalan nedan.

  • 0 = 0 - 50 m
  • 1 = 50 - 100 m
  • 2 = 100 - 200 m
  • 3 = 200 - 300 m
  • 4 = 300 - 600 m
  • 5 = 600 - 1000 m
  • 6 = 1000 - 1500 m
  • 7 = 1500 - 2000 m
  • 8 = 2000 - 2500 m
  • 9 = mer än 2500 m eller molnfritt