Moln formade av gravitationsvågor

Atmosfären innehåller alltid vågor, men eftersom den är genomskinlig ser vi dem inte. Men i samband med molnbildning eller molnupplösning kan deras existens avslöjas och ge upphov till vackra moln.

En form av vågor är så kallade gravitationsvågor. Dessa förekommer vanligen nedströms av enstaka berg eller bergskedjor, men de kan bildas även på andra håll.

I Sverige förekommer ganska ofta  gravitationsvågor och därmed lävågmoln på läsidan av fjällen (Skanderna). Det mest förekommande lävågmolnet är Altocumulus lenticularis.

Ett mer spektakulärt moln bildat av gravitationsvågor i lä av bergskedjor är pärlemormolnet. Läs mer om detta via länken till höger.

Pärlemormoln över Bonäset i Örnsköldsvik den 22 december 2006.
Pärlemormoln över Bonäset i Örnsköldsvik den 22 december 2006.
Foto Andreas Gustavsson

Ett tankeexperiment

Låt oss som ett tankeexperiment följa ett luftpaket som färdas längs en gravitationsvåg. Paketet startar på 500 m höjd för att därefter röra sig framåt i vindens riktning, tex österut, och sakta stiga uppåt för att 400 m längre bort befinna sig 50 m högre upp.

På denna högre höjd (550m) är lufttrycket lite lägre än det var på 500 m nivån. Vårt tänkta luftpaket har därför expanderat och därmed sjunker temperaturen. Om luften är tillräckligt fuktig gör temperatursänkningen att vattenångan kondenserar till små molndroppar och vi får ett moln. 

Grov principskiss över hur en gravitationsvåg påverkar molnbildning
Principskiss över hur en gravitationsvåg påverkar molnbildning. Luften strömmar utmed de gula linjerna. Moln (blå) bildas på vågtopparna där temperaturen är tillräckligt låg för att kondensation ska ske. När luften sjunker upplöses molnet.
Förstora Bild

Den tidigare klara luften har genom förflyttningen och avkylningen fyllts med små molndroppar. Ett moln har bildats.

Luften rör sig vidare och passerar snart sin högsta höjd och börjar därefter sjunka. Utmed hela denna sträcka finns ett moln, men när luften sjunker så stiger lufttrycket och därmed ökar temperaturen.

Snart har temperaturen stigit så pass att molndropparna avdunstat. Från och med denna punkt försvinner molnet och luftpaketet färdas genom vågdalen utan molndroppar. När det börjar stiga igen bildas återigen ett moln. På detta vis upprepas processen och effekten blir moln som ligger som långa parallella stråk tvärs vindriktningen på denna höjd.

Hur länge molnet syns beror på rådande luftfuktighet och hur varaktig vågbildningen är. Dessutom påverkas synbarheten av hur vågen fördelas i rummet och om luften i övrigt är fri från lägre skymmande moln.
 

Gravitationsmoln över Södertörn 22 juni 2013

Ett vackert exempel på moln som bildats på topparna av en gravitationsvåg observerades av Per Eric Gillberg från Torö, söder om Södertörn.

Gravitationsvågor moln
Moln bildade längs gravitationsvågor över Torö, 22 juni 2013.
Foto Per Eric Gillberg

Andra vågformade moln

Att moln radar upp sig eller har vågigt utseende beror inte alltid på gravitationsvågor utan kan bero på andra faktorer. Läs exempelvis om molngator och Kelvin-Helmholzvågor via länkar till höger.