Fler artiklar om meteorologi
När raketerna ska fyras av på nyårsafton är det önskvärt med snö, lagom kallt och klar himmel. Men det är inte alltid det blir så.
Senast uppdaterad: 13 februari 2013
Termometrar började användas redan på 1600-talet, och de äldsta kända temperaturmätningarna i Sverige är från Uppsala år 1722.
Under 1800-talet och under större delen av 1900-talet utfördes temperaturobservationer till största delen genom avläsning av kvicksilver- och sprittermometrar.
Vid automatiseringen av synopstationer i mitten av 1990-talet och avvecklingen av kvicksilvertermometrar vid övriga stationer i början av 2000-talet installerades elektronisk mätutrustning.
Senast uppdaterad: 12 februari 2013
Söndagen den 27 november 2011, första advent, passerade en storm södra Sverige. Även om skadeverkningarna blev stora, så visar en jämförelse att denna storm inte kom upp i riktigt samma klass som de beryktade stormarna Gudrun år 2005 och Per 2007.
Senast uppdaterad: 12 februari 2013
Adiabatiska och icke-adiabatiska processer har stor betydelse för meteorologin och därmed förståelsen för vad som sker i atmosfären. Bildning och upplösning av moln och nederbörd är intimt kopplade till dessa begrepp. Ett exempel där adiabatiska processer kan användas är föhn.
Senast uppdaterad: 08 februari 2013
Ibland förhindras luftens rörelser i vertikalled av ett fenomen som kallas inversion. Detta påverkar både luftkvalité, moln- och nederbördsbildning. En av de mest allvarliga följderna av en inversion, om den är långvarig över en större stad, är så kallad smog.
Senast uppdaterad: 08 februari 2013
Den kanske viktigaste vädervariabel som samhället måste planeras efter är nederbörden, direkt eller indirekt. Dammar är dimensionerade efter nederbördsstatistik, läget för våra hus efter extrema vattenstånd i vattendragen och avrinningen i städer är dimensionerade efter kraftiga regn. Vi hör talas om allt fler skyfall med översvämningar som följd. Men hur ligger det till? Bekräftar nederbördsdata från SMHIs väderstationer denna till synes ökande rapportering?
Senast uppdaterad: 04 februari 2013
I december 1952 inträffade en svår luftföroreningskatastrof i London. Under en dryg vecka dog cirka 4 000 fler personer än normalt. Ungefär 500 000 ton svaveldioxid fanns i luften över London. Stora mängder stoft gynnade uppkomsten av vad man kallar smog - en sammankoppling av orden smoke (rök) och fog (dimma).
Senast uppdaterad: 04 februari 2013
Luft är den gasblandning som finns överallt omkring oss i jordens atmosfär, och som vi behöver för att kunna andas. Luften består till största delen av kväve, cirka 78 procent, och syre, cirka 21 procent.
Senast uppdaterad: 21 januari 2013
Jordens atmosfär brukar delas in i olika lager (skikt) beroende på dess höjd och egenskaper, till exempel om temperaturen sjunker eller stiger med tilltagande höjd. Det finns flera olika typer av indelningar, här förklaras den vanligaste, som är baserad på temperaturens förändring med höjden.
Senast uppdaterad: 21 januari 2013
Totalt används ett femtontal olika vädersymboler på väderkartorna. Vad de betyder och när de används kan du se nedan.
Senast uppdaterad: 17 januari 2013
Varning klass 1, Sverige