Fler artiklar om meteorologi

Kall snö strålar värme

Latituden och årstiden bestämmer hur koncentrerat solljuset blir: står solen 45 grader över horisonten fördelas den inkommande solstrålningen på en yta som är nästan en och en halv gånger så stor som på en ort där solen står i zenit. Men det är inte bara solen, utan även jorden, och till och med snön, som strålar ut energi och därmed bestämmer vårt klimat.
Senast uppdaterad: 04 augusti 2009

Solen värmer jorden - jorden värmer atmosfären

Att det är den upphettade jordytan och inte solens strålar som värmer upp atmosfären visar sig bland annat under klara morgnar, då temperaturen kan fortsätta att falla en stund efter det att solen har gått upp. Det visar sig också mycket tydligt under soliga sommardagar när stackmolnen växer till.
Senast uppdaterad: 04 augusti 2009

Från sjöbris till monsun

Genom omblandning fördelas värme mellan de upphettade tropikerna och de avkylda polarregionerna över större områden i atmosfären. Men omblandningen sker inte bara vertikalt, som då upphettad luft stiger upp genom atmosfären, utan lika mycket horisontellt. Denna process äger rum på alla skalor i tid och rum från den lokala sjöbrisen till den omfattande monsunen.
Senast uppdaterad: 04 augusti 2009

Norra polcirkeln soligast i världen

Solen är källan till all energi och allt liv och rörelse på jorden. Om någonstans så märks det i Lappland under somrarna när växtligheten fullständigt exploderar. Under juni och juli tar atmosfären norr om polcirkeln faktiskt emot mer solenergi än de flesta andra platser på jorden - om inte molnen skymmer.
Senast uppdaterad: 04 augusti 2009

Landskapsklimat

Sveriges klimat brukar betraktas som tempererat. Men klimatet är variationsrikt och varje landskap har sina utmärkande drag med köldhål, värmerekord, vindar och nederbörd.
Senast uppdaterad: 31 juli 2009

Brandriskprognoser

SMHI utfärdar sedan många år allmänna varningar när det är stor brandfara. Varningarna grundas på flera olika beräkningsmetoder som utvecklats på SMHI i samarbete med Myndigheten för Samhällsskydd och Beredskap, MSB.
Senast uppdaterad: 30 juli 2009

Om ordet väder

Ur ett kompendium i Väderspråket för prognosmeteorologer, skriven av Lars Bosæus 1991, kommer följande text om väderord med historia.
Senast uppdaterad: 30 juli 2009

Ger en kall vår en varm sommar?

Under 1990-talet var vädret i april och maj övervägande varmt åren 1993, 1998 och 2000, medan somrarna sedan blev stora besvikelser: kyliga, blöta och med uselt semesterväder.
Senast uppdaterad: 29 juli 2009

Hur blir sommarvädret året efter en dålig sommar?

Efter ett år med en dålig sommar så undrar många om sommaren därpå kommer med bättre väder. Vi på SMHI bestämde oss för att undersöka saken för att se vilken typ av sommar det blivit efter "dåliga" somrar under tidigare år.
Senast uppdaterad: 29 juli 2009

Kan man lita på väderprognoser?

Även om meteorologin är en exakt vetenskap, så kan vi inte göra prognoser som är absolut riktiga. Vi kan inte med exakthet kartlägga de faktorer som spelar in och även om vi kunde detta har vi inte datorer som skulle kunna klara av alla beräkningar. Utvecklingen har dock gått framåt, i alla avseenden.
Senast uppdaterad: 28 juli 2009