Fler artiklar om meteorologi
Den svensk-amerikanske meteorologen Carl-Gustaf Rossby gjorde 1939 en epokgörande upptäckt om jordrotationens effekt på atmosfärens rörelser.
Senast uppdaterad: 10 augusti 2009
Väderutvecklingen beskrivs ofta som en kamp mellan lågtryck och högtryck: Lågtryck sägs ”bryta ner” högtryck, som ibland lyckas ”hålla emot”. Detta är inte alltid korrekt.
Senast uppdaterad: 10 augusti 2009
När solen gått ner, skymningen faller och vinden börjar slå sig till ro, kan vinden ovanför några hundra meters höjd plötsligt börja friska i och ofta nå kulingstyrka. Det är en ”nattlig jetström” som uppstått.
Senast uppdaterad: 10 augusti 2009
De intensivaste och mest svårprognoserade lågtrycken bildas ofta där man snarare skulle kunna vänta sig högtryck!
Senast uppdaterad: 10 augusti 2009
Lågtrycksutvecklingen startar som en kedjereaktion, men skenar inte iväg på grund av interna återkopplingsmekanismer.
Senast uppdaterad: 10 augusti 2009
Världshaven utgör viktiga lagringsmagasin för fuktighet och värme. Det är därför av stor betydelse att denna värme också transporteras av strömmar i de stora oceanerna, främst Golfströmmen och Kuroshioströmmen.
Senast uppdaterad: 10 augusti 2009
När effekten av jordens rotation, corioliseffekten, kring 30° latitud sätter stopp för en hemisfärisk sjöbriscirkulation, skapas inte bara den subtropiska jetströmmen, utan också omfattande högtrycksbälten.
Senast uppdaterad: 10 augusti 2009
Friktionen dämpar luftens och vattnets rörelser på ett sätt som skapar intressanta och viktiga rörelsesystem, som t.ex. ”Ekmanspiralerna” vilka upptäcktes kring 1905.
Senast uppdaterad: 10 augusti 2009
Ett bortglömt arbete av Albert Einstein från 1920-talet hjälper oss att förstå hur vindens friktion mot marken hjälper till att försvaga ett oväder.
Senast uppdaterad: 10 augusti 2009
Visst kan vi förstå atmosfären bara vi inser att många av dess spelregler skiljer sig från våra dagliga erfarenheter av rörelser.
Senast uppdaterad: 10 augusti 2009