Fler artiklar om meteorologi
Den svensk-amerikanske meteorologen Carl-Gustaf Rossby gjorde 1939 en epokgörande upptäckt om jordrotationens effekt på atmosfärens rörelser.
Senast uppdaterad: 10 augusti 2009
Väderutvecklingen beskrivs ofta som en kamp mellan lågtryck och högtryck: Lågtryck sägs ”bryta ner” högtryck, som ibland lyckas ”hålla emot”. Detta är inte alltid korrekt.
Senast uppdaterad: 10 augusti 2009
När solen gått ner, skymningen faller och vinden börjar slå sig till ro, kan vinden ovanför några hundra meters höjd plötsligt börja friska i och ofta nå kulingstyrka. Det är en ”nattlig jetström” som uppstått.
Senast uppdaterad: 10 augusti 2009
De intensivaste och mest svårprognoserade lågtrycken bildas ofta där man snarare skulle kunna vänta sig högtryck!
Senast uppdaterad: 10 augusti 2009
Lågtrycksutvecklingen startar som en kedjereaktion, men skenar inte iväg på grund av interna återkopplingsmekanismer.
Senast uppdaterad: 10 augusti 2009
Världshaven utgör viktiga lagringsmagasin för fuktighet och värme. Det är därför av stor betydelse att denna värme också transporteras av strömmar i de stora oceanerna, främst Golfströmmen och Kuroshioströmmen.
Senast uppdaterad: 10 augusti 2009
När effekten av jordens rotation, corioliseffekten, kring 30° latitud sätter stopp för en hemisfärisk sjöbriscirkulation, skapas inte bara den subtropiska jetströmmen, utan också omfattande högtrycksbälten.
Senast uppdaterad: 10 augusti 2009
Friktionen dämpar luftens och vattnets rörelser på ett sätt som skapar intressanta och viktiga rörelsesystem, som t.ex. ”Ekmanspiralerna” vilka upptäcktes kring 1905.
Senast uppdaterad: 10 augusti 2009
Ett bortglömt arbete av Albert Einstein från 1920-talet hjälper oss att förstå hur vindens friktion mot marken hjälper till att försvaga ett oväder.
Senast uppdaterad: 10 augusti 2009
Visst kan vi förstå atmosfären bara vi inser att många av dess spelregler skiljer sig från våra dagliga erfarenheter av rörelser.
Senast uppdaterad: 10 augusti 2009
Nu kan SMHIs oceanografiska data, såsom våghöjd, salthalt och havsnivå, laddas ner utan kostnad och utan restriktioner för användning. Senast januari 2014 kommer öppna data finnas även för meteorologi, hydrologi och klimatologi.
Varning klass 1, Sverige