Fler artiklar om meteorologi
Vid låga temperaturer fryser det vatten som finns i marken till is och marken blir tjälad. Hur djupt tjälen når beror på flera faktorer.
Senast uppdaterad: 29 februari 2012
Ett fenomen som ibland kan väcka berättigat uppseende är till synes omotiverade hål i molntäcket. Ett sådant hål observerades i februari 2012 över Falsterbo av Jan Nilstoft.
Senast uppdaterad: 17 februari 2012
Långa band med täta snöbyar kan uppstå när mycket kall luft strömmar ut över öppet vatten i Östersjön. Populärt brukar man kalla dessa band för snökanoner. De är vanligast längs kuststräckan från Hälsingland ner till Uppland samt mellan Västervik och Mönsterås. Snökanonerna kan medföra mycket stora snömängder. I december 1998 kom det till exempel 1,5 meter snö i och kring Gävle.
Senast uppdaterad: 09 februari 2012
Luft är en blandning av gaser där kväve utgör cirka 78 % och syre cirka 21 %. Mängden fuktighet är i allmänhet en halv till ett par procent. Den relativa fuktigheten talar om hur mycket vattenånga (vatten i gasform) som finns i förhållande till hur mycket som maximalt kan finnas vid en viss temperatur.
Senast uppdaterad: 02 februari 2012
Här beskrivs den subjektivt observerade intensiteten hos nederbörden utifrån manuella observationer. Då betecknad som svag, måttlig eller stark.
Senast uppdaterad: 12 december 2011
Någon fast rutin för namngivning av svenska stormar finns inte, till skillnad från namngivningen av tropiska stormar.
Senast uppdaterad: 05 december 2011
Den 28 november 2011 ungefär vid kl 11:30 syntes från Inderøy inne i Trondheimsfjorden i Norge dessa vågformationer i molnen orsakade av så kallad Kelvin-Helmholz instabilitet.
Senast uppdaterad: 05 december 2011
Sverige är ett avlångt land med stora variationer i temperatur. Det syns inte minst när man tittar på snötäckets utbredning. På högfjället kan den första snön falla redan i september och ligga kvar ända tills början av juni, medan de sydligaste delarna av landet ibland bara har ett fåtal dagar med snö under vintern.
Senast uppdaterad: 23 november 2011
Solstånden inträffar två gånger om året då jordaxeln lutar som mest in mot eller bort från solen. På norra halvklotet är sommarsolståndet den tidpunkt då jordaxelns lutning gör att solen står som högst på himlen och därmed är uppe längst. Vid vintersolståndet råder det motsatta förhållandet.
Senast uppdaterad: 23 november 2011
Vilken dag på året är medeltemperaturen lägst, och har datumet ändrats under årens gång? En undersökning baserad på den mycket långa mätserien från Uppsala visar att det inte finns några entydiga svar på dessa frågor.
Senast uppdaterad: 23 november 2011