Fler artiklar om meteorologi
I mars (den första vårmånaden) är stormfrekvensen i allmänhet lägre än under vintern och hösten. Det finns endast ett känt fall med orkanvindar i svenska farvatten i mars månad.
Senast uppdaterad: 09 augusti 2013
Det kanske allra värsta oväder som drabbat Sverige i november var den så kallade "allhelgonaorkanen" den 1 november 1969. Eftersom det var en svår orkan även i september samma år så kallas ibland hösten 1969 för "orkanernas höst".
Senast uppdaterad: 09 augusti 2013
Under sommarmånaderna är det sällsynt med stormar i svenska farvatten. Totalt finns endast ett dussintal kända fall i juli månad. Sommaren är också den tid då lika kraftiga vindbyar kan förekomma i samband med åskväder som vid lågtryckspassager.
Senast uppdaterad: 09 augusti 2013
I december finns omkring ett halvdussin tillfällen med orkanvindar i svenska farvatten. Av dessa är kanske mest omtalat ett oväder kring nyåret 1978/79. Det som ställde till mest problem den gången var det mycket kraftiga snödrev som delvis lamslog trafiken i Skåne.
Senast uppdaterad: 09 augusti 2013
Sverige har drabbats av många svåra stormar och vissa är fortfarande ihågkomna efter mer än hundra år. Några av de mest spektakulära stormarna inträffade åren 1850, 1902, 1954, 1967, 1969, 1999 och 2005.
Senast uppdaterad: 09 augusti 2013
Våra rekordtabeller för högsta vindhastighet sträcker sig inte längre tillbaka än år 1951. Orsaken är att de första generationerna av vindmätare ofta kraftigt överskattade vindhastigheten.
Senast uppdaterad: 09 augusti 2013
Varje år skadas ett antal människor av blixten, och många vet inte hur man på bästa sätt skyddar sig. Några enkla riktmärken är att befinna sig lågt och gärna i en bil eller inomhus, men det finns en del andra saker som också kan vara bra att tänka på.
Senast uppdaterad: 08 augusti 2013
Precis som andra väderfenomen förekommer åskväder i olika varianter, främst talar man om värmeåskväder och frontåskväder.
Senast uppdaterad: 08 augusti 2013
Åskväder förekommer framförallt på sommareftermiddagar, i stora bymoln som byggts upp genom soluppvärmningen under dagen. En annan typ av åska förekommer i samband med fronter, där kall luft möter varm.
Senast uppdaterad: 08 augusti 2013
För att åska ska kunna uppkomma måste det i atmosfären skapas områden med så stora laddningar att de leder till elektriska överslag. Ljuset från blixten rör sig med ljusets hastighet, 300 000 km/s, medan ljudet endast rör sig med cirka 0,33 km/s, varför vi ser blixten innan vi hör dundret.
Senast uppdaterad: 08 augusti 2013