Västmanlands klimat

Västmanland uppvisar många olika landskapstyper från bördig jordbruksbygd närmast Mälaren till skogklädda höjder som i nordväst når mer än 400 m ö h. Det är därför inte överraskande att klimatet varierar påtagligt.

Vid Mälaren är sålunda medeltemperaturen -4° i januari och drygt 16° i juli, medan motsvarande värden för de högsta områdena är -6 respektive knappt 15°.

Den uppmätta årsnederbörden är minst vid Mälaren med lokalt under 500 mm och störst på höjderna i nordväst med över 800 mm på sina håll.

Varmast och kallast

Den högsta temperatur som uppmätts i landskapet är 36.0°, dels den 9 juli 1933 i Västerås, dels den 6 augusti 1975 i Sala, två datum som ofta återkommer i dessa sammanhang.

Köldrekordet inföll under ett minst lika välkänt för att inte säga ökänt dygn, nämligen den 24 januari 1875, då Nora och Västerås uppmätte -36.5°. Enligt privata mätningar i Sala uppmättes samma dag -40°, dock på en termometer med okänd kvalitet.

Den lägsta temperaturen i modern tid inträffade den 9 februari 1966, även det ett i köldsammanhang ofta återkommande datum, då Uttersberg hade -35.0°.

Skyfall och hagelstormar

Den största dygnsnederbörd (räknad klockan 07-07) som finns dokumenterad från Västmanland är 146 mm i Hallstaberg i Björksta öster om Västerås den 25 augusti 1996.

Ett ännu värre regn drabbade dock landskapet den 10 augusti 1951, då Skultuna bedöms ha fått omkring 160 mm på 24 timmar. Detta regn gav för övrigt mer än 100 mm inom ett för svenska förhållanden unikt stort område som sträckte sig från centrala Södermanland åt nordväst via Västerås och Norberg och vidare in i Dalarna.

Den lilla orten Ramnäs ligger mitt i det berörda området, och där drabbades man bara 2 år senare, den 4 juli 1953, av ett fasansfullt hageloväder. De största haglen hade storleken 7x8 cm och vikter på uppemot 2 hg, vilket gör dem till de största observerade i vårt land.

Detta oväder har för övrigt, liksom flera andra i trakten, beskrivits av Lars Gustafsson i romanen Yllet. Augustimånaden 1951 var även som helhet mycket ostadig och då uppmättes den största månadsmängden någonsin i Västmanland med 257 mm i Sätra brunn.

Norrländska snöförhållanden

I de höglänta nordvästra delarna av landskapet är marken snötäckt under i genomsnitt (1961- 90) fem månader av året, och det är hela en och en halv månad mer än i de snörikaste delarna av Sydsvenska höglandet och nordvästra Dalsland eller lika mycket som i trakten av Härnösand.

Detta tillsammans med de relativt låga vintertemperaturerna gör att man med visst fog kan säga att klimatet i norra Västmanland påminner om det norrländska. Åtminstone efter 1960 är det största snödjupet i landskapet 124 cm i Riddarhyttan den 20 februari 1977. Det var produkten av upprepade snöfall under lång tid.

Av märkliga snöfall märks bland annat ett riktigt tidigt och intensivt sådant vid månadsskiftet oktober-november 1968. Västerås hade då ett snötäcke på 21 cm den 1 november och i landskapets nordvästligaste del var snödjupet en halv meter den 5 november.

Ett annat ”urtima” snöfall inträffade så sent som på Svenska Flaggans dag den 6 juni 1920, då Spjutsjöfallet i Hällefors hade 15 cm snö klockan 12.

Sidansvarig Kundtjänst
Skicka e-post till Kundtjänst
Stäng
Skicka e-post Du kommer att skicka ett e-postmeddelande till Kundtjänst.




Artikel senast uppdaterad 01 november 2009
Skriv ut
Tipsa
Stäng
Tipsa en vän





*Obligatoriskt fält