Vasaloppsväder genom tiderna

Vasaloppet går normalt av stapeln den första söndagen i mars och vädret har varierat mycket genom åren.
 

Längdskidåkning

Numera körs Vasaloppet med få undantag den första söndagen i mars, undantag är 1965 och 2015. Sett över hela tävlingens historia så har Vasaloppet körts den 19 februari som tidigast och den 19 mars som senast.

Om man ska göra statistik över vädret och temperaturförhållandena under Vasaloppet blir det därför vissa skevheter. Men med denna reservation följer här en redovisning av dygnets högsta temperatur i Mora under tävlingsdygnet. Tyvärr finns inte temperaturmätningar från Mora förrän 1938, så för de tidigaste åren 1922-1937 är värdena från Malung. Detsamma gäller åren 1952 och 1995.

Under de drygt 90 Vasalopp som avgjorts sedan 1922 (vid tre tillfällen har loppet inställts) har maximitemperaturen under Vasaloppsdygnet varit noll eller däröver 53 gånger, alltså i drygt hälften av fallen. Ofta har dock plusgraderna varit begränsade i både tid och rum.

Två Vasalopp sticker ut ordentligt med tvåsiffriga värmegrader. När Sune Larsson från Oxberg vann loppet 1959 nådde kvicksilvret som mest 12° i Mora. Likartade förhållanden rådde då Verner Lundström från Arvidsjaur segrade år 1930.

De fem ”varmaste” Vasaloppen (dygnets maximitemperatur)

12,0° 1959

11,1° 1930 (värdet hämtat från Malung)

9,0° 1950

8,5° 2015

8,0° 1971

De fem ”kallaste” Vasaloppen (dygnets maximitemperatur)

-9,5° 1987

-8,0° 2006

-8,0° 1942

-8,0° 1935 (värdet hämtat från Malung)

-8,0° 1924 (värdet hämtat från Malung)

Kallare vid starten

Det har naturligtvis ibland varit betydligt lägre temperaturer vid starten i Berga by under morgontimmarna. Vasaloppsspåret stryker också förbi en del beryktade köldhål längs vägen. Till exempel Tennänget mellan Mångsbodarna och Evertsberg. Där har dock SMHI aldrig haft några officiella mätningar.