Värmlands klimat

Av Sveriges landskap är det bara Västerbotten som uppvisar större skillnader i vintermedeltemperatur än Värmland.

På öarna i Vänern är medelvärdet för januari -2°, medan det är så lågt som -10° i nordligaste Klarälvsdalen. I juli är skillnaden betydligt mindre. Då är medeltemperaturen 16° vid Vänern, medan den är 13° längst i norr på höjder mellan 600 och 700 m ö h.

Den uppmätta årsnederbörden varierar från 600 mm vid Vänern till drygt 900 mm lokalt vid norska gränsen i Östmark.

Varmt och kallt i Höljes

Den högsta uppmätta temperaturen i Värmland är 34.4°, ett värde som noterats på inte mindre än tre av våra stationer, dels i Gustavsfors under den otroliga värmeböljan i augusti 1975, närmare bestämt den 7, dels i Höljes och Torsby den 3 augusti 1982.

Notabelt är att Karlstad i juli 1901 hade en medeltemperatur på 21.9°, den högsta månadsmedeltemperatur som noterats i Sverige. I Höljes uppmättes också landskapets lägsta temperatur i mer modern tid med -40.5° på nyårsdagen 1979.

Landskapets allra lägsta temperatur är dock -42.0° uppmätt dels den 20 januari 1917 i Adolfsfors, dels den 14 januari 1918 i Knon vid Gustavsfors.

Sverigerekord i regn

Den sydvästra delen av Värmland drabbades hårt av regn på hösten 2000 med bl a svåra översvämningar i Arvika. I november fick då Röjdåsen i Östmark 292 mm nederbörd, och det är inte bara den största mängd som uppmätts i Värmland under någon enskild kalendermånad, utan också den största novembermängd som noterats i Sverige.
 
I maj 1997, orsakade kraftiga regn översvämningar i Klarälvsdalen. Allra mest nederbörd fick denna månad Tåsan vid Sysslebäck med 209 mm, även det Sverigerekord.
 
Ännu värre regn och översvämningar kan dock mycket väl ha drabbat Värmland omkring den 22 juli 1789. Sydöstra Norge hemsöktes då av översvämningar som tog minst 68 människoliv och som går under namnet ”Storofsen”.

Den största dygnsmängden i Värmland är 189 mm i Råda den 4 augusti 2004. Det är dessutom den största dygnsmängd för augusti och den näst största dygnsmängd oavsett månad som någonsin uppmätts vid en meteorologisk station i Sverige.

Snöröjning i juni

De stora höjdskillnaderna medför stora skillnader i snötäckets varaktighet mellan olika delar av Värmland. Medan snön i genomsnitt (1961-90) ligger i tre månader vid Vänern i söder, så har höjderna i norr snö under dubbelt så lång tid, alltså under halva året.

Det största snödjup som uppmätts i landskapet är 180 cm vid Blåbärskullen i Gräsmark den 28-29 mars 1951. Det är för övrigt det största snödjup som någonsin noterats vid en meteorologisk station i landets södra hälft.

Ett märkligt snöfall drabbade Värmland så sent på säsongen som den 12 juni 1981. Snödjupet var då ca 3 dm vid gränsen till Dalarna mellan Stöllet och Malung, och vid middagstid måste plogbilen rycka ut.

Tromb i Årjäng

Ett inlandslandskap som Värmland, låt vara beläget vid vårt ”innanhav” Vänern, är givetvis inte lika utsatt för svåra stormar som ett kustlandskap. Det är dock för den skull inte förskonat från stormskador, eftersom träd liksom annan växtlighet anpassar sig till rådande klimat och därför är sårbara när trakten drabbas av ovanligt hårt väder.
 
Ett relativt färskt exempel på detta inträffade natten till den 6 december 2003, då hårda och byiga nordvindar orsakade mycket stora skador på skogen och omfattande elavbrott i främst västra Värmland.

Som exempel på ett mycket lokalt men också ytterst intensivt oväder kan nämnas den tromb som den 16 augusti 1990 drog fram i ett två mil långt stråk genom Årjängs kommun.