Varför är det kallt uppe på berg?

Uppe på höga berg brukar det vara mycket låga temperaturer. Men varför är det så egentligen och finns det undantag?

I den lägre delen av atmosfären, upp till 10 kilometers höjd, sker en effektiv omblandning av luften. Lufttrycket är lägre ju högre upp i atmosfären man kommer. Luft som rör sig uppåt kommer därför att utvidga sig, men för detta går det åt energi, eftersom den omgivande luften då måste puffas undan. Denna energi tas från luften själv som blir kallare. På motsvarande sätt blir luft som rör sig nedåt varmare genom kompression.

Vi har normalt ett temperaturavtagande med höjden på 0,6-0,7 grader per 100 meter, och det är detta man känner av om man klättrar upp på ett berg.

Extrema förhållanden i Himalaya

På de allra högsta topparna, som exempelvis Mount Everest, råder mycket bistra förhållanden. Förutom den mycket tunna luften är det också mycket kallt. Medeltemperaturen i den fria atmosfären på 8800 meters höjd är i allmänhet under -40ºC. Denna temperatur kan nog sägas gälla även för Mount Everest, speciellt under vinterhalvåret. På sommaren brukar däremot bergskedjor hålla en högre temperatur än den fria atmosfären på motsvarande höjd.

Temperaturinversioner ger omvända förhållanden

Det ovanstående resonemanget gäller när de vanliga termodynamiska sambanden kan tillämpas fullt ut. Men särskilt vid klart väder och svag vind nattetid kan det i de lägre nivåerna gälla omvända (inverterade) förhållanden, så kallade temperaturinversioner.

Luft som avkyls blir tyngre än omgivningen och samlas därför i dalgångar och andra lägre belägna områden. Den effekten är särskilt påtaglig nattetid och vintertid. I samband med ett tjockt nysnötäcke kan effekten ytterligare förstärkas.

Under dessa förhållanden sjunker inte temperaturen när man rör sig uppåt på ett berg, utan den kan i stället öka, åtminstone i de första höjdavsnitten. Vid berget kan det då finnas en höjdzon där temperaturen sjunker både mot toppen och mot dalgången.