Väderspråk: vad betyder orden?

I väderprognoser och andra meteorologiska sammanhang används en mängd olika termer och uttryck, som inte alltid är så lätta att förstå. Här förklaras de vanligaste orden och även de man kanske inte hör så ofta.

Solnedgång vid sjö en sommarnatt

Allmänna uttryck

Tropiskt klimat: Enligt Köppens klimatsystem så krävs det att månadsmedeltemperaturen ska vara minst 18°C under årets alla månader för att det ska vara tropiska förhållanden.

Tempererat klimat: Med tempererat klimat avses vanligtvis att den varmaste månadens medeltemperatur i genomsnitt är varmare än +10°C och att kallaste månaden i genomsnitt är kallare än +6°C. De tempererade klimaten delas sedan in i varmtempererade, där kallaste månaden är varmare än 0 grader, och kalltempererade, där kallaste månaden är kallare än 0 grader. Tempererade områden har fyra årstider.

Gråväder: Mulet och ofta fuktigt och disigt. Vanligt väder på hösten och i södra Sverige även på vintern. 

Vackra semesterdagar: Definitionen på en vacker semesterdag är att maximitemperaturen varit minst 20° samt att det regnat mindre än 1.0 mm under dagtid.

Solen

Soligt: Solen skiner från en klar eller nästintill molnfri himmel.

Solen dominerar/Övervägande soligt: Endast kortvarigt döljer sig solen bakom moln.

Ganska soligt: En aning mer moln än när solen dominerar, men det går bra att njuta av solen om man vill det.

Vackert väder: Ungefär som ganska soligt, men vinden bör inte vara för stark.

En del sol/Växlande molnighet: Solen går i moln då och då, ungefär 50-50.

En del solchanser: Lite mindre sol än vid växlande molnighet, men solen kikar fram då och då. 

Solglimtar: Solen kikar fram mellan molnen, men ganska sällan.

Soldis: Solen skiner igenom tunna slöjmoln eller genom disig luft.

Moln

Klart: Molnfritt.

Nästan klart: Endast något enstaka moln eller molnstrimma på den annars klara himlen.

Halvklart: Molnsjok eller molnflak täcker delar av himlen under en längre tid, men högst halva himlen. Resten av himlen är samtidigt klar.

Lätt molnighet: En hel del sol.

Växlande molnighet/Moln varvat med sol: På dagen går solen bakom moln då och då. Typisk sommarhimmel med stackmoln. I genomsnitt ungefär 50-50 mellan sol och moln. Snabbare variationer än i halvklart.

Lite moln: Högst halva himlen täcks av olika molnsorter. De klara partierna överväger.

Molnigt/Mycket moln: Solen visar sig bara under korta stunder.

Molnen dominerar: En aning längre solstunder än när det är molnigt.

Mest mulet: Endast någon glugg eller reva i molntäcket kan förekomma.

Mulet: Ett jämngrått eller ännu mörkare täcke över hela himlen.

Mulnande: En molnskärm drar upp över himlen från en viss riktning. På dagen fördunklas solen och täcks efterhand helt och hållet.

Ökad molnighet/Molnigare: Det blir successivt mer moln. Solen skyms mer och mer av molnen.

Minskad molnighet: Det blir successivt mindre moln. Slutresultatet är åtminstone halvklart eller växlande molnighet.

Uppklarnande: Lite moln eller inga moln alls kvar på himlen när processen är klar.

Det spricker upp: Det går från mulet till i bästa fall halvklart.

Läs mer i vår artikel om molnighet och molnmängd.

Regn

Regn: Faller ur ett tjockt molntäcke och håller vanligtvis på några timmar.

  •      Stänkregn - Så glest mellan dropparna att det knappt ens blir vått.
  •      Lätt regn - Högst 0,5 mm på en timme. Vått, inte blött.
  •      Något regn - Upp till 1 mm totalt.
  •      Måttligt regn - Upp till 4 mm på en timme.
  •      Kraftigt regn - Mer än 4 mm på en timme.
  •      Rikligt med regn - Mer än 15 mm totalt.


Skur: Nederbörd som börjar hastigt och ej varar särskilt länge. Skurar faller ur bymoln (Cumulonimbus) som täcker ett ganska litet område till skillnad från utbredda regnmoln (Nimbostratus) som ger långvarigare regn.
    
Duggregn: En mängd mycket små droppar. Förekommer främst när vi har gråväder. Ger bara små mängder, någon tiondels mm på en timme.

Underkylt regn: Regndroppar som håller en temperatur under noll grader. Läs mer om underkylt regn här. Dropparna fryser omedelbart när dom träffar mark, hus, ledningar och föremål. Ger mycket svår halka. Inträffar ibland när det slår om till mildare väder efter en lång kall period. Läs mer om halka här.

Underkylt duggregn: Kan förekomma vintertid när det är gråväder. Blir givetvis halt, men oftast inte lika extremt som i underkylt eller frysande regn, eftersom dropparna är mycket mindre. Vanligast i kusttrakterna med pålandsvind från öppet hav.

Frysande regn: Regn över kall mark. Dropparna är varmare än noll grader, medan marken håller minusgrader. Dropparna fryser när dom träffar marken. Frysande regn förekommer också ibland i samband med väderomslag och det blir mycket halt. 

Snöblandat regn/Regn med inslag av snö: Regnet överväger.

Åskregn/Åskskurar: Regn eller skurar i samband med åska inom hörhåll.

Var och hur länge

Lokal regnskur: De flesta lyssnare får uppehåll. I högst 25 % av prognosområdet blir det en skur. Den typiska skuren är lokal till sin karaktär.

Någon regnskur: Alla inom prognosområdet kan räkna med att få åtminstone en regnskur på sig, eller i alla fall få syn på en skur. Bäst att ta med sig paraplyet!

Regnskurar på många håll: De flesta drabbas av minst en skur, dock inte alla. Minst 25 % av området ska förbli torrt.

Allmänt regnskurar: Skurar över större delen av området. 

Tidvis regn/Regn av och till: Det regnar inte hela tiden under prognosperioden. Perioder med uppehåll förekommer, men stunderna med regn dominerar.

Kortvarigt regn: Varar högst någon timme, men oftast kortare. Som flera radiomänniskor sagt; inte längre än att man kan ta skydd under ett träd och vänta ut regnet.

Ihållande regn: Det håller på ett antal timmar, ibland en hel dag eller natt.

Skurar och byar

Regnskurar: Faller ur bymoln som utvecklats från upptornade stackmoln. Normalt varar en skur 10-20 minuter och ger följande ungefärliga regnmängder:

  •      Lätt regnskur < 1 mm.
  •      Regnskur 1-10 mm.
  •      Kraftig regnskur > 10 mm.

    
Skyfall: Mycket kraftig regnskur som ger minst 50 mm på en timme eller minst 1 mm på en minut.

Solskur: En regnskur samtidigt som solen lyser så att man kanske ser en regnbåge.

Byar av regn/snö: Byar av snöblandat regn, regn överväger.

Hagelbyar: Kraftigt utvecklade bymoln ger ibland hagel. Hagelkornens storlek varierar allt från någon mm till flera centimeter.

Åska: Förekommer i en del kraftiga regnskurar, ibland tillsammans med hagel. Kombinationen med snö är ovanlig. Läs mer om åska här.

Värmeåskväder: Bildas lokalt under eftermiddagen inne över den rejält uppvärmda marken. Läs mer om värmeåskväder här.

Åskfront: En kallfront tränger undan varm luft som tvingas i höjden och åska utlöses längs fronten. En mur av mörka moln rör sig framåt. På radarbilder liknar det ett pärlband av färgglada ekon.

Avsaknad av nederbörd

Uppehåll: Används när man av övriga formuleringar kan undra om det ska hålla torrt. Till exempel mulet, men uppehåll. Man kan också lägga till ordet uppehåll för att klargöra att idag kommer det inte regna. 

I huvudsak/mest uppehåll: Man kan inte helt utesluta någon mycket lätt skur eller lite regnstänk, men för de allra flesta väntas ingen nederbörd. 

Uppehåll dominerar: Troligen blir det någon mycket lokal skur, men här vill man inte framhäva skurrisken.

Snö

Snöfall: Faller vanligen ur ett tjockt molntäcke och varar normalt några timmar.

  •       Lätt snöfall - Upp till 0,5 cm på en timme.
  •       Måttligt snöfall - Högst 4 cm på en timme.
  •       Kraftigt/ymnigt snöfall - Mer än 4 cm på en timme.
  •       Något snö - Ca 1 cm totalt.
  •       Rikligt med snö - Mer än 15 cm totalt.

Snöbyar: Faller ur bymoln.

  •       Lätt snöby - Blir vitt på marken, men just inget mer.
  •       Snöby - Upp till 5 cm.
  •       Kraftig snöby - Mer än 5 cm.

Byar av snö/regn: Byar av regnblandad snö, snö överväger.

Snö med inslag av regn: Regnblandad snö. Snön överväger. 

Blötsnö: Snöfall när temperaturen är kring noll grader. Snön lägger sig tungt på hustak, träd och ledningar.

Snöblask: Mer vattnigt än blötsnö, blir som snösörja på marken och smälter oftast bort snabbt.

Kornsnö: Förekommer då och då när det är gråväder. Vanligast en bit in på förmiddagen och därför kallas fenomenet för fikasnö väderfolk emellan. Föregås ibland tidigt på morgonen av underkylt duggregn.

Snödrev: Snön "lossnar" från marken och driver med vinden. I Skåne pratar man om att snön fyger eller fyker.

  • Högt snödrev når högre än 2 meter och orsakar således nedsatt sikt i ögonhöjd.
  • Lågt snödrev når inte högre än 2 meter.

Snöyra: Det snöar och blåser en hel del. Snön yr omkring i luften och driver på marken.

Snöstorm: Snöfall, kraftig blåst och mycket dålig sikt. Snödrivor blockerar en del vägar. Vinden behöver inte nå ända upp till äkta stormstyrka för att det ska kallas för snöstorm. På Öland pratar man om fåk.

Flinga ur: När meteorologen säger flinga ur betyder det egentligen lätt snöfall som inte är kopplat till någon front. Allmänt sker detta i kalla situationer då inte krävs så mycket för att snöflingor ska bildas och falla ur låga moln. Med lite turbulens och omblandning av luften kan flingorna växa sig tillräckligt stora för att falla till marken.

Vid denna typ av snöfall klarnar det ibland upp ett tag då snöflingorna har samlat på sig den fukt som finns i luften och fört med sig både fukt och moln till marken. Ibland kan också snön bildas direkt ur fukten från luften, alltså utan moln. Denna typ av lätt snöfall syns sällan i prognosmodellerna och inte heller alltid på radarn, därför rekommenderar vi att läsa meteorologens kommentar för att få en bra bild av läget.

Temperatur

Plusgrader: På vintern när det är någon eller några grader över noll och man inte vill släpa på siffror.

Minusgrader: Används också på vintern, men knappast om det är kallare än minus fem.

Nollgradigt: Temperaturen håller sig nära noll grader. Kan vara både över och under noll.

Nattfrost: Minusgrader vid marken. Används endast vid barmark under vegetationsperioden.

Markfrost: Minusgrader på marken. Kan användas året runt vid barmark.

Frost: Minusgrader både i luften och på marken.Läs mer om frost.

Töväder: Plusgrader efter en kall period. Snön töar, isen smälter, annat fruset tinar upp.

Dagsmeja: Dagsmeja innebär att solstrålning smälter snö och is, företrädesvis under senvintern och våren, även om lufttemperaturen ligger under fryspunkten. Läs mer om dagsmeja här.

Järnnätter: De enstaka frostnätter som kan förekomma ända in på försommaren och som därför är extra farliga, eftersom växtsäsongen har börjat. Den kritiska perioden infaller vid olika tidpunkt i skilda delar av landet, tidigare i söder och senare i norr. Läs mer om järnnätter.

Högsommar(värme): Dagens högsta temperatur är minst 25°C.

Värmebölja: En station har haft värmebölja om det där har varit 25 grader varmt eller mer under minst 5 dagar i sträck. För fjällen och norra Lappland är kraven lite lägre; där kallas det för värmebölja även om temperaturen inte varje dag nått riktigt ända upp till 25 grader.

Tropisk natt: Minst 20 grader varmt under hela natten. Läs mer om tropisk natt här.

Geografi

Kusten: En smal remsa från stranden och några kilometer in.

Kustlandet: Sträcker sig ett par till några mil in från havet. Ungefär lika långt som sjöbrisen når. Kustlandet är alltså bredare än kusten.

Inlandet: Området innanför kustlandet. Det kan vara ett rätt smalt område om ett landskap har flera kuster.

Fjälltrakterna: Avser både själva kalfjället och mellanliggande områden.

Vind

Se separat artikel om skalor för vindstyrka

Sikt

Se separat artikel om Sikt