Väderprognoser, den mest troliga beräkningen av väderläget

Hur kan vi veta vad det ska bli för väder imorgon? Svaret är att det kan vi inte. Vad vi kan göra är att beräkna den mest troliga utvecklingen av väderläget.

När du rullar en boll nerför en backe, kan du utan att kunna skåda in i framtiden vara rätt säker på att bollen till slut hamnar någonstans längst ner i backen. Även den som inte har läst fysik vet nämligen att jordens dragningskraft tvingar bollen att rulla ner för backen.

På liknande sätt använder vi fysikens lagar i form av matematiska ekvationer i en datormodell för att beskriva hur vår "väderboll" måste bete sig.

Varje timme samlar vi information från mängder av mätpunkter runt om i världen för att beskriva för datorn hur vår "väderbacke" ser ut. Sedan låter vi datormodellen med hjälp av detta räkna ut hur väderförloppet kommer att se ut.

Vissa svårigheter finns dock. Det finns till exempel mängder av faktorer som påverkar hur atmosfären beter sig och en del av ekvationerna som beskriver dessa är inte helt perfekta.

Variationer från mätstationerna kan även ställa till det. Ett fel i till exempel en temperatur eller trycktendens vid en mätstation kan orsaka ett helt annat väderscenario. Ju fler hinder det finns i backen, desto svårare blir det att förutsäga var bollen till slut hamnar.

Svårast på sommaren

Ytterst är det solen som, genom att värma upp atmosfären, ger upphov till det vi upplever som väder. Eftersom solstrålningen på sommaren är maximal och energin skapas "på plats" blir det småskaliga väder-maskineriet mer intensivt än under andra årstider. Det blir då också svårare att göra prognoser.

Under höst och vinter gäller det som regel att hålla reda på alla lågtryck och nederbördsområden som har en större skala och är mer långlivade än t.ex. intensiva sommaråskväder.

Utmaningen vintertid är att extremt små skillnader i temperatur kan ge stora konsekvenser och är avgörande för om det blir regn eller snö liksom för halkförhållandena på våra vägar.

Meteorologi, hydrologi och oceanografi

SMHI arbetar inte bara med meteorologi utan även med hydrologi och oceanografi. Att låta de tre disciplinerna samverka har stora vinster. Haven påverkar t.ex. i hög grad atmosfären och vice versa och för hydrologin har till exempel nederbörden avgörande betydelse.

För att höja kvaliteten på de olika prognosmodellerna, som används inom de olika vetenskaperna, låter man modellerna samverka. Detta innebär att resultatet från en atmosfärsmodell påverkar en oceanografisk modell vars resultat sedan återkopplas till atmosfärsmodellen osv.

På så sätt utnyttjas forskarkompetensen inom SMHI på ett unikt sätt. SMHI är för övrigt ganska ensamt om att ha dessa tre vetenskaper under samma tak.

Det nära samarbetet mellan hydrologer och meteorologer som finns på SMHI är unikt i Västeuropa och torde medföra speciellt hög kvalitet i hydrologiska prognoser och varningar.

Olika tidsbegrepp

Med så kallad nowcasting, eller väderövervakning studeras vädret i nutid och prognoser för upp till sex timmar framåt. Här finns de finare detaljerna med.

Mycket korta prognoser är de som gäller från två timmar framåt och upp till 12 timmar. Korta prognoser avser vädret mellan 12 timmar och upp till två dygn framåt.

Medellånga prognoser görs för två dygn till 10 dygn framåt. SMHI arbetar även med månadsutsikter, det vill säga temperaturutveckling för 30 dagar fram i tiden.

Forskning pågår också med att utveckla så kallade säsongsprognoser för upp till ett år framåt.

Ju längre prognos desto mindre detaljnoggrannhet. De längre prognoserna som är mer översiktliga används ofta som planeringsunderlag medan korta detaljerade ofta bättre kan användas som beslutsunderlag.