Vad skiljer tropiska cykloner från våra vanliga svenska stormar?

Ibland hör vi i väderrapporterna att en tropisk cyklon, som bildats över Karibiska havet, nu har svängt upp mot Nordatlanten och rör sig vidare i riktning mot Europa. Men den kommer inte att nå fram till oss i egenskap av tropiskt oväder. Under sin resa har ovädret förlorat sin tropiska karaktär och omvandlats till ett vanligt nordatlantiskt lågtryck. Ibland kan det dock bli fråga om ett ovanligt kraftigt och intensivt sådant.

En tropisk cyklon är i grunden ett lågtryck, det vill säga med lägre lufttryck i centrum än i omgivningen. Det visar sig även av namnet. Cyklon är synonymt med lågtryck.

  • En tropisk cyklon med en medelvind på minst 17 m/s kallas också tropisk storm. Det är först när en en tropisk cyklon nått stormstyrka som den namnges.
  • En tropisk cyklon med en medelvind på minst 33 m/s kallas också tropisk orkan.

När det gäller våra egna nordatlantiska lågtryck använder man ibland uttrycken mellanbreddscykloner eller polarfrontscykloner.

  • När det gäller nordatlantiska lågtryck så använder man inte uttrycket storm förrän medelvinden har nått 25 m/s.
  • Gränsen för orkan är dock densamma som för tropiska oväder, nämligen 33 m/s.

Trots att det finns likheter mellan tropiska cykloner och våra nordatlantiska lågtryck, så finns det även avgörande skillnader. Det gäller grundläggande fysikaliska skillnader, såväl som skillnader i styrka, intensitet och omfattning.

Tropiska cyklonen Isabel, 2003
Satellitbild som visar den tropiska cyklonen Isabel med sitt karakteristiska öga, Atlanten i september 2003.
Foto NASA Förstora Bild

Styrka och geografisk omfattning

Även om de allra värsta stormarna och orkanerna på våra breddgrader kan orsaka mycket svåra skador och kräva hundratals dödsoffer i Europa, så har vissa tropiska orkaner orsakat långt mer omfattande skador.

Här följer några exempel på meteorologiska dimensioner och följdverkningar i samhället hos mycket kraftiga tropiska orkaner respektive mycket intensiva nordatlantiska orkaner:

Tropiska orkaner

Medelvindhastighet 70-80 m/s

Byvindhastighet 90-100 m/s

Lufttryck i centrum 900 hPa

Sammanlagd nederbörd 1000 mm

Antal dödsoffer > 300 000 (Bangladesh 1970)

Nordatlantiska orkaner

Medelvindhastighet 35-40 m/s

Byvindhastighet 50-55 m/s

Lufttryck i centrum 950 hPa

Sammanlagd nederbörd 100-200 mm

Antal dödsoffer cirka 2 000 (Nederländerna 1953)

Fysikaliska skillnader

Bildningssätt

En tropisk cyklon bildas över varma hav med en ytvattentemperatur på minst 26-28°C. Den hämtar sin huvudsakliga energi från den latenta värme som frigörs då vattenångan i atmosfären kondenserar.

De nordatlantiska lågtrycken bildas i samband med skarpa temperaturkontraster mellan pol och ekvator, så kallade frontzoner. Energin till lågtrycken hämtas huvudsakligen från lägesenergi som omvandlas till rörelseenergi.

Struktur

I centrum av en tropisk cyklon är atmosfären varmare än omgivningen. En tropisk cyklon innehåller inga fronter och är symmetrisk till sin struktur. Karakteristiskt är även det så kallade "ögat" i centrum av den tropiska cyklonen, vilket brukar synas tydligt på satellitbilder.

I centrum av ett nordatlantiskt lågtryck är atmosfären i allmänhet kallare än sin omgivning. Dessutom finns ofta en eller flera frontsystem knutna till lågtrycket.

Dämpande respektive förstärkande effekter

Om vinden ökar kraftigt med höjden, så kallad vindskjuvning, så brukar tropiska cykloner förlora sin kraft. Det beror på att kraftig vindskjuvning bidrar till att blanda in torrare luft, vilket dämpar den kondensation med frigörelse av latent värme, som är den tropiska cyklonens huvudsakliga energikälla.

I samband med nordatlantiska lågtryck har man däremot en mycket påtaglig vindökning med höjden. Vindökningen kulminerar på 7-13 kilometers höjd i de så kallade jetströmmarna. Jetströmmarnas struktur bidrar i vissa områden till att omvandla lägesenergi till rörelseenergi, lågtryckens huvudsakliga energikälla.