Ämnesområden

Upplevd temperatur

Temperatur är ett mått på hur varmt eller kallt något är, men det är inte alltid termometern ger hela sanningen om hur det känns när man går ut i det fria. Både vind och luftfuktighet påverkar hur vi upplever temperaturen.

Människan själv kontrollerar bara sitt eget mikroklimat inom vissa snäva gränser; kroppen producerar värme genom föda och fysiska aktiviteter, vilket ger en inre temperatur på ca 37°C, medan huden har en lägre temperatur på ca 33°.

Skillnaden i temperatur gör att värmen förs från vårt inre till ytan av vår hud, varifrån den leds bort eller strålar ut, vilket gör att vi förlorar värme.
Dessutom fuktar omärklig perspiration huden hela tiden och svett förser den med ytterligare vatten, som kan avdunsta och därmed sänka kroppstemperaturen, när den blir för hög.

Om det är lugnt och vi är vilande och lätt klädda uppnår vi termisk jämvikt med vår omgivning om den har en lufttemperatur på 21-24°, utan kläder behöver vi 30°.

När hudens temperatur sjunker till cirka 10° förlorar man känseln, och som regel överlever vi inte en lägre inre kroppstemperatur än 26°.

Vind som svalkar och kyler

Vi vet alla att vinden kyler. På sommaren kan det vara skönt med svalkande fläktar. På vintern känns det avsevärt kallare så fort det blåser.

Vinden har en kylande effekt så länge den har en temperatur som är lägre än hudtemperaturen. Avkylning sker då genom avdunstning från huden och genom att värme förs bort.

Människan har inte mycket att sätta mot avkylning. Djuren kan burra upp sig, men människans gåshud med stående hårstrån gör inte mycket nytta. Vi behöver kläder som skydd, och vi har lättare att utstå lägre temperaturer när det är vindstilla än när det blåser.

Vindavkylningen ökar nämligen kraftigt med ökande vind, vilket i sin tur ökar förfrysningsrisken. En lufttemperatur på -10° med en vindhastighet på 5 m/s motsvarar cirka -20° vid vindstilla.

Genom att kombinera temperaturen med vindens styrka kan vi räkna fram en temperatur som visar på vindens kylande effekt på bar hud.

Fuktigheten påverkar

Även luftfuktigheten har stor betydelse för vår uppfattning av värme. Temperaturen upplevs som högre när luften har hög luftfuktighet, än när den är torr.

När temperaturen är över 32° kan inte ens bar hud stråla ut tillräckligt med värme, och svettningen måste ta över nedkylningen. Om det då är mycket fuktigt kan inte avdunstning ske tillräckligt snabbt.

En temperatur på 32° och en relativ fuktighet på 75%, motsvarar en upplevd temperatur på cirka 43°, och det är på gränsen av vad man kan utstå.

Vid så höga temperaturer rinner svetten och det är oerhört viktigt att få i sig tillräckligt med vätska för att ersätta den förlorade. Temperaturkontrollen av kroppen kan annars sättas ur spel och man får värmeslag, som kan medföra döden om kroppstemperaturen stiger över 41°.

Inte kallare i söder

Många undrar om det stämmer att tjugo minusgrader i södra Sverige "känns" kallare än samma temperatur i norra Sverige. Ryktet säger att det beror på till exempel luftfuktighet. Detta är en myt, en omhuldad sådan, men inte desto mindre en myt.

Den mycket lilla mängd vattenånga som finns i luften vid så låga temperaturer kan inte påverka luftens värmeledningsförmåga nämnvärt. Att man ändå fryser mer i söder än i norr beror snarare på att man är mindre van vid kyla i söder och att det faktiskt går att vänja sig vid kyla.

I allmänhet är man också varmare klädd i norr än i söder. En annan viktig faktor är att det ofta blåser något när det är kallt i söder, och det behövs endast svag vind för att en låg temperatur skall upplevas som mycket obehaglig.

Vatten som svalkar och kyler

I badtider bör man tänka på att värmen förs bort från kroppen 23 gånger fortare när kroppen är nedsänkt i vatten än när den befinner sig i luften. Vatten svalkar alltså skönt när man känner sig varm, men man kan också snabbt bli alltför nedkyld.