Upplands klimat

Om det är någon del av Sverige, ja kanske också världen, för vilken vi har god kännedom om klimatet långt tillbaka i tiden, så är det Uppland. I Uppsala började man mäta bl a temperaturen dagligen redan 1722, och det har man sedan fortsatt med om än med en del avbrott.

1753 började man också med mätningar en gång per dag i Stockholm och från 1756 tre gånger per dag och det i princip utan avbrott och på samma ställe ända till i dag.

Allt borde alltså vara frid och fröjd, men särskilt Stockholm har växt kraftigt och därmed blivit varmare, så för att skapa en homogen serie gäller det att försöka korrigera mätningarna för denna stadseffekt.

Små temperaturskillnader

Uppland är, frånsett Öland och Gotland, det landskap som uppvisar den minsta höjdskillnaden av alla; högsta punkten ligger bara 113 m ö h. Temperaturen styrs därför nästan helt av avståndet till havet i öster och i någon mån till Mälaren i söder.

Medeltemperaturen under de kallaste månaderna varierar från -3° på de yttersta öarna i Stockholms skärgård i februari till -5° i landskapets inre norra del i januari. Under juli, som är den varmaste månaden, är medeltemperaturen omkring 16° i nästan hela landskapet. Kallast är det på öarna utanför kusten i nordost med 15.5° och varmast i Stockholms centrum med 17°.

Den uppmätta årsnederbörden är minst på öarna allra längst ute till havs med 450 mm och störst ett stycke innanför kusten i nordost med upp till 650 mm.

Temperaturrekord

Ultuna söder om Uppsala är, med 38° den 9 juli 1933, en av innehavarna av det delade svenska värmerekordet. Rekordet saknar tiondel då observatören bara angav maximitemperaturen på en halv grad när.

Upplands lägsta temperatur noterades den 24 januari 1875, då Uppsala hade smått fantastiska -39.5°. I mer modern tid hade Kårsta -38.6° den 7 januari 1987, under den tredje av tre mycket kalla vintrar i mitten av 1980-talet.

Nederbördsrekord

Den största dygnsnederbörd som uppmätts i Uppland är de 134 mm som Lövsta i landskapets nordöstra del fick från kl 8 den 13 till kl 8 den 14 juli 1989, varav nästan allt föll tidigt på morgonen den 14.

Ett ännu större 24-timmarsvärde räknat från kväll till kväll, nämligen 156 mm, uppmättes i Stockholm den 8 september 1857, ett regn som vållade enorma skador på huvudstadens gatunät.

Ett annat remarkabelt regn drabbade den lilla ön Grönskär den 4-5 augusti 1896, då man på två dygn fick 146 mm. Landskapets största månadsmängd uppmättes i Lundås vid Hallstavik med 273 mm i augusti 1930.

Snöoväder

Nordöstra Uppland är känt för sina svåra snöstormar. Vid nordlig-nordostlig vind ligger denna del av landskapet "i vägen" för vindarna, som tagit upp mycken fuktighet över det även vintertid ofta isfria Bottenhavet.

Vid nyår 1970-71 ökade ihållande snöfall på snödjupet i Dannemora från 12 cm den 30 december till 89 cm den 1 januari. Det allra största snödjupet i Uppland är dock 118 cm uppmätt den 15-28 februari 1956 i Untra, även det i landskapets nordöstra del.

Stormar

En av de svåraste snöstormar som drabbat vårt land inträffade den 3 januari 1954 och berörde främst norra Uppland. Mängden snö uttryckt i centimeter nysnö var inte så imponerande, men snön i kombination med hård vind orsakade ändå den tredje värsta trädfällning som förekommit i Sverige efter andra världskriget.

Vid detta tillfälle blåste det 34 m/s i medelvind på Örskär men ännu mer på kvällen den 1 november 1969, med hela 36 m/s. Vid det tillfället blåste tyvärr vindmätaren sönder på Grundkallen, men observatören uppskattade vindhastigheten där till 41 m/s. Det är antagligen en bra uppskattning men värdet kan som oregistrerat ej godkännas som rekord.