Varning klass 1, SverigePå en satellitbild kan man se moln i atmosfären. Den typen av satelliter som cirkulerar kring jorden via polerna, ger oss bra bilder över Skandinavien. Den andra, Meteosat, ligger still över ekvatorn och skickar bilder som täcker hela Europa.
Översiktsbilden ser ut ungefär som ett fotografi, taget från luften. Då kan man ofta också urskilja både algblomning och is. Sådana bilder kan bara användas på dagen, på natten får man använda sig av IR-bilder. En IR-bild visar den infraröda strålningen (temperatur) från både marken och molnen.
Meteosat - Europeisk geostationär vädersatellit
Meteosat är en europeisk geostationär vädersatellit. Den följer med jordens rörelse och "ser" alltså samma vy av jorden hela tiden. Den finns 36 000 km upp, ovanför ekvatorn. På SMHI används sedan våren 2007 satelliten Meteosat9 som täcker europa.
Fördelen med en geostationär satellit är att den levererar bilder över samma område, varje kvart, dygnet runt! Nackdelen blir att bilderna får en ganska dålig upplösning i områden på högre breddgrader (där Skandinavien ligger). Så blir det eftersom bilden tas från en punkt ovanför ekvatorn och inte rakt uppifrån.
På Meteosats bildinstrument finns flera nya kanaler jämfört med instru-mentet på de polära satelliterna. Då kan man göra fler sorters bilder. Data från satelliten Meteosat tas emot av den europeiska samarbetsorganisa-tionen EUMETSAT och skickas till medlemmarna (t.ex. SMHI) via DVB-länk.
Polära vädersatelliter: NOAA och Metop
En polärorbiterande satellit cirkulerar runt jorden via polerna, och "ser" därmed olika vyer av jorden vid olika tidpunkter. Den befinner sig ca 850 km upp och gör ett varv runt jorden på ca 100 minuter. För varje varv satelliten går runt jorden, hinner jorden snurra ungefär 25 grader, därför får man olika vyer för varje varv.
Nordpolen (och sydpolen) passeras dock varje varv. Det gör att vi i Sverige, särskilt för norra Sverige, kan utnyttja de flesta bilder som tas emot, närmare bestämt vid ca 8 av de 14 gånger satelliten passerar polen per dygn. Men det är inte säkert att hela Norden syns från satelliten varje passage. Därför ser ibland bilden ut som den är beskuren.
Europas första egna polära satellit sköts upp hösten 2006 och kallas Metop-A. NOAA är en serie amerikanska satelliter och på SMHI används bilder från flera av dem: NOAA15, NOAA16, NOAA18 och NOAA19. NOAA15 och 16 lever egentligen på övertid och håller inte längre full kvalitét, men när det är glest mellan passagerna av de ordinarie satelliterna, tas dessa ändå emot.
SMHI har en egen antenn för direkt mottagning på taket i Norrköping.
Under 2011 och 2012 förbereds för att också kunna ta emot nya data från satellitserien som följer efter NOAA: NPP/JPSS.