Typer av satelliter

SMHI tar emot data från de europeiska satelliterna METEOSAT och Metop samt de amerikanska NOAA satelliterna och Suomi-NPP. Bearbetade satellitdata ger information om bland annat molnslag, molnhöjd, fuktighet, sjö- och havsytetemperaturer och markytans tillstånd.

Den typen av satelliter som cirkulerar kring jorden via polerna, ger oss bra bilder över Skandinavien. Den andra, Meteosat, ligger still över ekvatorn och skickar bilder som täcker hela Europa.

Översiktsbilden ser ut ungefär som ett fotografi, taget från luften. Då kan man ofta också urskilja både algblomning och is. Sådana bilder kan bara användas på dagen, på natten får man använda sig av IR-bilder. En IR-bild visar den infraröda strålningen (temperatur) från både marken och molnen.

Översiktsbilder som täcker Europa.
 

Meteosat - Europeisk geostationär vädersatellit

Visuell översiktsbild från Meteosat8, 20061027 UTC 1200.

Meteosat är en europeisk geostationär vädersatellit. Den följer med jordens rörelse och "ser" alltså samma vy av jorden hela tiden. Den finns 36 000 km upp, ovanför ekvatorn. På SMHI används sedan vintern 2013 satelliten Meteosat 10 som täcker Europa.

Fördelen med en geostationär satellit är att den levererar bilder över samma område, varje kvart, dygnet runt! Nackdelen blir att bilderna får en ganska dålig upplösning i områden på högre breddgrader (där Skandinavien ligger). Så blir det eftersom bilden tas från en punkt ovanför ekvatorn och inte rakt uppifrån.

På Meteosats bildinstrument finns flera nya kanaler jämfört med instrumentet på de äldre polära satelliterna. Då kan man göra fler sorters bilder. Data från satelliten Meteosat tas emot av den europeiska samarbetsorganisationen EUMETSAT och skickas till medlemmarna (t.ex. SMHI) via DVB-länk.

Polära vädersatelliter

Visuell översiktsbild från NOAA18, 20061027 UTC 1110.

En polärorbiterande satellit cirkulerar runt jorden via polerna, och "ser" därmed olika vyer av jorden vid olika tidpunkter. Den befinner sig ca 850 km upp och gör ett varv runt jorden på ca 100 minuter. För varje varv satelliten går runt jorden, hinner jorden snurra ungefär 25 grader, därför får man olika vyer för varje varv.

Nordpolen (och sydpolen) passeras dock varje varv. Det gör att vi i Sverige, särskilt för norra Sverige, kan utnyttja de flesta bilder som tas emot, närmare bestämt vid ca 8 av de 14 gånger satelliten passerar polen per dygn. Men det är inte säkert att hela Norden syns från satelliten varje passage. Därför ser ibland bilden ut som den är beskuren.

Europas första egna polära satellit sköts upp hösten 2006 och kallas Metop-A. Metop-B sköts upp sommaren 2012 och är operationell sedan 2013.

NOAA är en serie amerikanska satelliter och på SMHI används bilder från flera av dem. NOAA-satelliterna närmar sig pensionering och ett nytt program amerikanska satelliter har redan börjat. Den första i det nya programmet heter Suomi-NPP, och data från den satelliten används på SMHI.

SMHI har en egen antenn för direkt mottagning på taket i Norrköping.
Denna antenn tar emot data från amerikanska och europeiska satelliter (Metop, NOAA, Suomi-NPP samt Terra och Aqua). SMHI kommer även att börja använda data från ESAs (European Space Agency) nya satellit Sentinel1. Denna satellit skjuts ut i rymden våren 2014.