Tromber är mycket små lågtryck som bildas i intensiva åskmoln, cumulonimbus. Den känns igen på den karakteristiska molnslang som hänger ner från molnet. I dess centrala del är lufttrycket mycket lågt, vilket sänker temperaturen så att molndroppar bildas och den typiska slangen bildas, även kallad tuba.
Till skillnad från så kan tromber rotera både med- och motsols. På norra halvklotet är dock motsols betydligt vanligare.
Tromber anses uppstå i gränszonen mellan fallvindar och de uppvindar som skapar själv molnet. Det exakta förloppet är ej klarlagt men man vet att fallvinds- och uppvindsströmmarna ofta roterar en aning, speciellt i mycket stora åskmoln, och att detta kan ha betydelse för uppkomsten av virvlar i gränszonen.
Kraftiga fallvindar ger större vindskjuvning (skillnad i vindriktning eller vindhastighet) i gränszonen och detta bör gynna uppkomsten av tromber. På så sätt skulle de två fenomenen ändå stå varandra nära, även om de ej bör förväxlas med varandra.
I Sverige är tromber vanligast under sommaren, men kan även förekomma under hösten. Tromber är inte ovanliga, det bör ske något tiotal i Sverige årligen, men eftersom de är små fenomen och Sverige på många håll glest befolkat så upptäcks långt ifrån alla.
Trombens skadeverkningar
Tromben lämnar ofta spår i naturen. Träd fälls i olika riktningar in mot trombens centrum, till skillnad från en vanlig storm, där alla träd fälls i samma riktning. Föremål kan föras iväg långa sträckor, och kraftiga tromber kan slita av hustak och lyfta bilar.
Tromben kan också virvla upp löst material från marken eller från vattenytan om den uppträder över havet. I dessa fall ser man att den roterande luften är större än molnslangen.
Svenska tromber uppstår ofta över vatten för att sedan snabbt brytas ned när de drar in över skogar. I några fall har de lyckats göra flera mil långa gator i skogar.
Tromben går från molnets nedre delar på 1-2 km höjd ner till marken. Diametern på luftvirveln ligger normalt mellan 10 och 100 meter i diameter, men i USA kan de växa upp till 1000 m och vindhastigheten kan nå upp i 140 m/s (i Sverige kring 70 m/s). Det är ungefär tre gånger orkanstyrkan.
Tornados i USA och tromber i Sverige
I USA är tromberna, som där kallas Tornados, mycket fruktade. De följer med åskmolnet och har oftast en hastighet mellan 15 och 30 km/tim. Virvelns livslängd varierar från sekunder till flera timmar, men vanligast är runt 5 min.
USA har nära 1000 tornados om året och trots att varningar utfärdas dör många människor på grund av dem. De materiella skadorna är förstås också enorma där de riktiga monstertromberna drar fram.
De flesta tromberna i Sverige är blygsamma virvlar jämfört med tornados och orsakar bara begränsade eller inga betydande skador. Det kan röra sig om några fallna träd och avblåsta takpannor, men i några fall blir det mer.
Tromber har setts över hela Sverige men generellt kan man säga att de minskar i antal norrut. Största chansen, eller risken, att få se en tromb har man vid södra Sveriges kuster under sensommaren. Man brukar grovt räkna med att det i genomsnitt uppstår tio tromber per år i Sverige.
Den 2 oktober 1986 drog en tromb upp en tre kilometer lång gata i skogen i östra Jämtland mot gränsen till Ångermanland och Medelpad. Det var en kallfront som passerade på eftermiddagen och det förekom både åska och hagel. Tromben kunde spåras i skogen över en 9 km lång sträcka. Tiotusentals träd föll och de högsta vindhastigheterna har uppskattats till över 75 m/s.
Varning klass 2, Sverige