Svenska snödjupsrekord

Mäktiga snödjup under vintern och oväntade snöfall under sommarhalvåret har alltid tilldragit sig stort intresse. Men det är först under de senaste åren som det har genomförts en mer systematisk genomgång av de största snödjupen för alla månader och landsdelar.

De allra största snödjupen i Sverige har föga förvånande noterats i fjälltrakterna. Men främst under de inledande månaderna av snösäsongen har det hänt att stationer i de norrländska kustlandskapen tagit sig in på rekordlistorna.

I Svealand är det praktiskt taget uteslutande stationer i Dalarna och Värmland som svarar för rekorden.

I Götaland är det i allmänhet i de norra landskapen som de största snödjupen uppmätts. På grund av kraftig drivbildning kan dock snöförhållandena vissa vintrar vara minst lika svåra i till exempel Skåne och Öland.

Under månaderna juni-september är det ytterst sällsynt med snötäcke i Götaland (med undantag av djupa klyftor och liknande).

Rätt många snödjupsrekord har noterats de senaste årtiondena. Det kan möjligen till viss del förklaras av att att antalet stationer som mäter snödjup har ökat och att mätningarna utförs mer regelbundet.

Rekord för varje månad i de olika landsdelarna

Klicka på månadsnamnet om du vill ha ytterligare information om rekorden (mätbetingelser, näst högsta värden, underkända värden m.m.)

Januari
279 cm Kopparåsen den 11 januari 1926 (Norrland)
178 cm Gråtbäck den 31 januari 1920 (Svealand)
132 cm Tolsgården den 29 januari 1966 (Götaland)

Februari
327 cm Kopparåsen den 24-25 och 27-28 februari 1926 (Norrland)
180 cm Gråtbäck den 18 februari 1927 (Svealand)
139 cm Åmål den 16 februari 1966 (Götaland)

Mars
265 cm Katterjåkk den 13 mars 1993 (Norrland)
187 cm Ulvsjö den 16 mars 1951 (Svealand)
146 cm Ödskölt den 27 mars 1951 (Götaland)

April
262 cm Riksgränsen den 3-12 april 1905 (Norrland)
171 cm Storbron den 4 april 1966 och Blåbärskullen den 2 april 1951 (Sve.)
144 cm Ödskölt den 3 april 1951 (Götaland)

Maj
223 cm Riksgränsen den 6 maj 1929 (Norrland)
128 cm Grövelsjön den 1 maj 1988 (Svealand)
56 cm Bäckefors den 2 maj 1929 (Götaland)

Juni
164 cm Riksgränsen den 1 juni 1906 (Norrland)
30 cm Lisskogsåsen den 12 juni 1981 (Svealand)
10 cm Granshult den 14 juni 1982 (Götaland)

Juli
27 cm Vassijaure den 1 juli 1906 (Norrland)
--- (Svealand)
--- (Götaland)

Augusti
15 cm Vallträsk den 31 augusti 1921 (Norrland)
4 cm Tjärnvallen den 30 augusti 1921 (Svealand)
--- (Götaland)

September
62 cm Sösjö den 28 september 1954 (Norrland)
56 cm Hasberget den 29 september 1954 (Svealand)
12 cm Spinkabo den 30 september 1995 (Götaland)

Oktober
168 cm Kopparåsen den 22-24 oktober 1925 (Norrland)
75 cm Blåbärskullen den 31 oktober 1926 (Svealand)
65 cm Bäckefors den 29 oktober 1926 (Götaland)

November
190 cm Kopparåsen den 27-30 november 1925 (Norrland)
103 cm Gördalen den 30 november 1992 (Svealand)
98 cm Ödeshög den 19-22 november 1995 (Götaland)

December
261 cm Kopparåsen den 31 december 1925 (Norrland)
160 cm Lillhamra den 16 december 1941 (Svealand)
140 cm Härslätt den 18 december 1955 (Götaland)

Nederbördsjournal från Kopparåsen februari 1926
Nederbördsjournal från Kopparåsen med det svenska snödjupsrekordet på 327 cm i februari 1926.
Förstora Bild

Osäkerheter när det gäller snödjupsrekord

Det är ofta lättare att granska snödjupsrekord än rekord för andra parametrar. Detta eftersom snödjupet inte varierar hur mycket som helst från dag till dag samt att det finns ett samband mellan snödjupsökningar och uppmätt nederbördsmängd.

En brist är att många stationer endast rapporterat snödjup några dagar per månad eller inte alls. Dessutom har snödjupet oftast rapporterats högst en gång per dygn. Framför allt under sommarhalvåret kan det då hända att tillfälliga snötäcken hinner sjunka ihop eller smälta bort mellan observationstillfällena.

Vid anmärkningsvärda snöfall har observatörer ibland gjort extra noteringar mellan de ordinarie observationstillfällena. Sådana noteringar har godkänts som rekord om snödjupsobservationerna i övrigt förefallit rimliga.

Snödjup på slätt och i skog

Fram till mitten av 1990-talet hade klimatobservatörerna möjlighet att ange två olika snödjup, på slätt respektive i skog. Förmodligen härstammade detta från en tid då det var viktigt att känna snödjupet i skog i samband med timmerkörslor och liknande.
Det kan te sig förvirrande att det finns två olika snödjup från samma station och tidpunkt. Principen när det gäller snödjupsrekord har varit att använda snödjupet "på slätt" som representativt för förhållandena vid stationen. Om snödjupet "i skog" varit större anges detta i de särskilda kommentarerna kring rekorden.
Om bara det ena av snödjupen har angivits så används detta oavsett om värdet varit ifyllt i kolumnen för slätt eller skog.

Trots att begäran om observationer av snötäcket funnits sedan åtminstone 1880-talet, så var det först med säsongen 1904/1905 som observationer av snödjup inleddes i mer regelbunden form.
Mätningar av snödjup dessförinnan var i allmänhet ytterst sporadiska och oftast uttryckta i hela fot eller tum. Sådana värden har bara undantagsvis tagits med i de ordinarie rekordtabellerna, utan har i stället bifogats som kommentarer.

Mätpinne för snödjup vid SMHIs mätplats.
Mätpinne för snödjup vid SMHIs mätplats i Norrköping.
Foto SMHI Förstora Bild

 

Högfjällsstationer

Observationer av snödjup vid högfjällsstationer har förekommit i ganska begränsad omfattning i Sverige. I förekommande fall redovisas rekordvärden
för sådana stationer i särskilda tabeller.