Varning klass 1, SverigeStörre mängder nederbörd under 24 timmar än den ovan nämnda har uppmätts utanför SMHIs stationer; 237 mm i Karlaby i Skåne den 6 augusti 1960 vid ett hydrologiskt projekt, samt 276 mm uppmätt av en privatperson på Fulufjället i Dalarna den 30-31 augusti 1997.
Det gamla rekordet för årsnederbörd var 1725 mm i Baramossa i Halland och sattes så sent som år 2007. Rekordet dessförinnan var 1631 mm i Åstrilt i Halland år 1998, som i jämförelse inte var särskilt mycket högre än de knappa 1600 mm som uppmättes i Fröslida 1954.
Det svenska rekordet för största årsnederbörd har alltså slagits tre gånger de senaste decennierna. Detta är antagligen inte bara en följd av att nederbörden i Sverige visar en långsamt stigande trend, utan även en följd av att vi fått fler stationer i de allra nederbördsrikaste områdena i västra Götaland.
Årsrekorden är egentligen inte anmärkningsvärt höga med tanke på att medelvärdet av årsnederbörden i de nederbördsrikaste delarna av Lapplandsfjällen beräknas vara ca 2000 mm. I extrema fall torde årsnederbördsmängder på minst 2500 mm kunna förekomma där något enstaka år, då frekvensen av vindar från sektorn sydväst-nord är extremt hög.
Mätstationerna avgör
Eftersom nederbördsintensitet och nederbördsmängd varierar kraftigt mellan närbelägna platser är sannolikheten för att upptäcka de mest extrema nederbördsmängderna beroende av hur tätt nätet av nederbördsstationer är. Antalet mätpunkter var ca 400 under perioden 1880-1900 och ökade därefter till ungefär 800 på 1940-talet.
Fördelningen av mätstationer över Sverige har varit ojämn. I äldre tid var stationsnätet mycket glest i främst nordvästra Norrland. Eftersom det är svårt att mäta nederbörd i helt obebodda trakter innebär det att mätpunkter i hög terräng är underrepresenterade. Det är mycket få nederbördsstationer i Sverige som ligger högre än 600 meter över havet.
På grund av det glesa nätet av mätstationer fångar vi inte alltid de verkligt stora nederbördsmängderna. Nederbördsmängden under en månad eller ett år stiger med 10-20 procent för var 100:e meter terrängen höjer sig. I högt belägen terräng inom de nederbördsrika västra fjälltrakterna har de officiella rekordvärdena därför säkert överskridits en hel del där.
Rekord för månadsnederbörd
De mest extrema månadsnederbördsmängderna under perioden november-maj brukar uppmätas i de västra fjälltrakterna.
Väderläget i sådana fall är att en lång rad av lågtryck rör sig i en bana där centrum passerar nordligaste Skandinavien eller havet norr därom. Mild, fuktig Atlantluft strömmar då in över norra Skandinavien med sydvästliga vindar. Nederbördsutlösningen förstärks när luften träffar fjällkedjan och tvingas stiga vid passagen österut. På lågtryckens baksida för den nordvästliga luftströmmen med sig talrika byar av regn, snöblandat regn och snö.
Under den varma årstiden, juni-oktober, kan extrema månadsmängder erhållas främst i de västra delarna av södra Sverige. I sådana fall är väderläget oftast att lågtryck dominerar med sval, instabil skiktad luftmassa inom vilken talrika åskväder och lokala skyfall förekommer.
| Månad | Mängd | Plats | År | ||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Januari | 429 | Jormlien | 1989 | ||||||
| Februari | 311 | Gråsjön | 1943 | ||||||
| Mars | 312 | Gånälven | 1938 | ||||||
| April | 308 | Sandnäs | 1943 | ||||||
| Maj | 209 | Tåsan | 1997 | ||||||
| Juni | 278 | Klövsjö | 1987 | ||||||
| Juli | 334* | Baramossa | 2007 | ||||||
| Augusti | 356 | Åsnorrbodarna | 1986 | ||||||
| September | 301 | Höglekaredalen | 1984 | ||||||
| Oktober | 330 | Dingle | 1967 | ||||||
| November | 292 | Östmark-Röjdåsen | 2000 | ||||||
| December | 373 | Björkede | 1975 | ||||||
* Vid observatoriet på Pårtetjåkko (1834 meter över havet) uppmättes i juli 1915 en månadsmängd på 404 mm. Observationerna på Pårtetjåkko har dock aldrig officiellt bearbetats av SMHI.
| Mängd | Plats | År | ||
|---|---|---|---|---|
| 1866 mm | Mollsjönäs | 2008 |
Rekord för dygnsnederbörd
Under årets tre första månader plus december är det i de västligaste fjällen nära norska gränsen som de största dygnsmängderna har inrapporterats.
I dessa fall är nederbörden ihållande under dygnet. Nederbörd faller som varmfrontsnederbörd i varmsektorn mellan varm- och kallfrontspassagerna och ofta även efter att kallfronten passerat.
Stora dygnsmängder under perioden maj-november faller i samband med kraftiga, långvariga regnskurar oftast i samband med åska och ibland hagel. Men i några fall är även passerande lågtryck och fronter inblandade, och i regnområdena finns då insprängda åskceller.
| Största uppmätta dygnsnederbörd i Sverige | |||
|---|---|---|---|
| Månad | Mängd | Plats | Datum |
| Januari | 104,3 mm | Katterjåkk | 2002-01-10 |
| Februari | 85,2 mm | Joesjö | 1976-02-16 |
| Mars | 90,0 mm* | Joesjö | 1966-03-19 |
| April | 78,0 mm | Härnösand | 1959-04-08 |
| Maj | 93,0 mm | Öxabäck | 1931-05-27 |
| Juni | 187,3 mm | Härnösand | 1908-06-18 |
| Juli | 198,0 mm | Fagerheden | 1997-07-28 |
| Augusti | 188,6 mm** | Råda | 2004-08-04 |
| September | 141,0 mm | Hemse | 1913-09-02 |
| Oktober | 126,8 mm | Söderhamn | 1992-10-15 |
| November | 82,9 mm | Ryningsnäs | 1910-11-12 |
| December | 121,8 mm | Riksgränsen | 1909-12-14 |
* Ursprungligt rapporterat värde var 101,0 mm, men en del av denna mängd hade troligen fallit dygnet innan. Därför korrigerades dygnsnederbörden av SMHI tilll 90,0 mm. Den största direkt uppmätta dygnsmängden i mars i Sverige är 84,4 mm i Joesjö 1982-03-25.
** 237 mm uppmättes i Karlaby i Skåne 1960-08-06 vid ett hydrologiskt projekt. 276 mm uppmättes av en privatperson på Fulufjället i Dalarna 1997-08-30--31.