Svenska nederbördsrekord

Den högsta uppmätta årsnederbörden i Sverige är 1866 mm, som föll år 2008 i Mollsjönäs i Västergötland. Den högsta dygnsnederbörden vid en officiell SMHI-station är 198 mm, som föll den 28 juli 1997 i Fagerheden i Norrbotten.

Det färskaste svenska nederbördsrekordet är från 2014 och gäller största månadsmängd i oktober.

Större mängder nederbörd under 24 timmar än den ovan nämnda har uppmätts utanför SMHIs stationer; 237 mm i Karlaby i Skåne den 6 augusti 1960 vid ett hydrologiskt projekt, samt 276 mm uppmätt av en privatperson på Fulufjället i Dalarna den 30-31 augusti 1997.

Det gamla rekordet för årsnederbörd var 1725 mm i Baramossa i Halland och sattes så sent som år 2007. Rekordet dessförinnan var 1631 mm i Åstrilt i Halland år 1998, som i jämförelse inte var särskilt mycket högre än de knappa 1600 mm som uppmättes i Fröslida 1954.

Det svenska rekordet för största årsnederbörd har alltså slagits tre gånger de senaste decennierna. Detta är antagligen inte bara en följd av att nederbörden i Sverige visar en långsamt stigande trend, utan även en följd av att vi fått fler stationer i de allra nederbördsrikaste områdena i västra Götaland.

Årsrekorden är egentligen inte anmärkningsvärt höga med tanke på att medelvärdet av årsnederbörden i de nederbördsrikaste delarna av Lapplandsfjällen beräknas vara ca 2000 mm. I extrema fall torde årsnederbördsmängder på minst 2500 mm kunna förekomma där något enstaka år, då frekvensen av vindar från sektorn sydväst-nord är extremt hög.

Mätstationerna avgör

Eftersom nederbördsintensitet och nederbördsmängd varierar kraftigt mellan närbelägna platser är sannolikheten för att upptäcka de mest extrema nederbördsmängderna beroende av hur tätt nätet av nederbördsstationer är. Antalet mätpunkter var ca 400 under perioden 1880-1900 och ökade därefter till ungefär 800 på 1940-talet.

Fördelningen av mätstationer över Sverige har varit ojämn. I äldre tid var stationsnätet mycket glest i främst nordvästra Norrland. Eftersom det är svårt att mäta nederbörd i helt obebodda trakter innebär det att mätpunkter i hög terräng är underrepresenterade. Det är mycket få nederbördsstationer i Sverige som ligger högre än 600 meter över havet.

På grund av det glesa nätet av mätstationer fångar vi inte alltid de verkligt stora nederbördsmängderna. Nederbördsmängden under en månad eller ett år stiger med 10-20 procent för var 100:e meter terrängen höjer sig. I högt belägen terräng inom de nederbördsrika västra fjälltrakterna har de officiella rekordvärdena därför säkert överskridits en hel del där.

Rekord för månadsnederbörd

De mest extrema månadsnederbördsmängderna under perioden december-april har uppmätts i de västra fjälltrakterna.

Väderläget i sådana fall är att en lång rad av lågtryck rör sig i en bana där centrum passerar nordligaste Skandinavien eller havet norr därom. Mild, fuktig Atlantluft strömmar då in över norra Skandinavien med sydvästliga vindar. Nederbördsutlösningen förstärks när luften träffar fjällkedjan och tvingas stiga vid passagen österut. På lågtryckens baksida för den nordvästliga luftströmmen med sig talrika byar av regn, snöblandat regn och snö.

Under perioden maj-november har flera månadsrekord noterats i de västra delarna av södra Sverige. I sådana fall är väderläget oftast att lågtryck dominerar med sval, instabil skiktad luftmassa inom vilken talrika åskväder och lokala skyfall förekommer.

  Mängd Plats Landskap År
Största uppmätta års- och månadsnederbörd i Sverige
Januari 429 mm Jormlien Jämtland 1989
Februari 311 mm Gråsjön Jämtland 1943
Mars 318 mm Riksgränsen Lappland 1953
April 308 mm Sandnäs Jämtland 1943
Maj 209 mm Tåsan Värmland 1997
Juni 278 mm Klövsjö Jämtland 1987
Juli* 334 mm Baramossa Halland 2007
Augusti 356 mm Åsnorrbodarna Hälsingland 1986
September 301 mm Höglekardalen Jämtland 1984
Oktober 333 mm Heden Bohuslän 2014
November 292 mm Östmark-Röjdåsen Värmland 2000
December 373 mm Björkede Jämtland 1975
År 1866 mm Mollsjönäs Västergötland 2008

* Vid observatoriet på Pårtetjåkko (1834 meter över havet) uppmättes i juli 1915 en månadsmängd på 404 mm. Observationerna på Pårtetjåkko har dock aldrig officiellt bearbetats av SMHI.

Rekord för dygnsnederbörd

Under årets tre första månader plus december är det i de västligaste fjällen nära norska gränsen som de största dygnsmängderna har inrapporterats.

I dessa fall är nederbörden ihållande under dygnet. Nederbörd faller som varmfrontsnederbörd i varmsektorn mellan varm- och kallfrontspassagerna och ofta även efter att kallfronten passerat.

Stora dygnsmängder under perioden maj-november faller i samband med kraftiga, långvariga regnskurar oftast i samband med åska och ibland hagel. Men i några fall är även passerande lågtryck och fronter inblandade, och i regnområdena finns då ofta insprängda åskceller.

  Mängd Plats Landskap Datum
Största uppmätta dygnsnederbörd i Sverige
Jan 104,3 mm Katterjåkk Lappland 10 jan 2002
Feb 85,2 mm Joesjö Lappland 16 feb 1976
Mar* 90,0 mm Joesjö Lappland 19 mars 1966
Apr 78,0 mm Härnösand Ångermanland 8 april 1959
Maj 93,0 mm Öxabäck Västergötland 27 maj 1931
Jun 187,3 mm Härnösand Ångermanland 18 juni 1908
Jul 198,0 mm Fagerheden Norrbotten 28 juli 1997
Aug** 188,6 mm Råda Värmland 4 aug 2004
Sep 141,0 mm Hemse Gotland 2 sep 1913
Okt 126,8 mm Söderhamn Hälsingland 15 okt 1992
Nov 82,9 mm Ryningsnäs Småland 12 nov 1910
Dec 121,8 mm Riksgränsen Lappland 14 dec 1909

* Ursprungligt rapporterat värde var 101,0 mm, men en del av denna mängd hade troligen fallit dygnet innan. Därför korrigerades dygnsnederbörden av SMHI till 90,0 mm. Den största direkt uppmätta dygnsmängden i mars i Sverige är 84,4 mm i Joesjö 25 mars 1982.
** 237 mm uppmättes i Karlaby i Skåne 6 augusti 1960 vid ett hydrologiskt projekt. 276 mm uppmättes av en privatperson på Fulufjället i Dalarna 30-31 augusti 1997.