Svenska nederbördsrekord

Den högsta uppmätta årsnederbörden i Sverige är 1866 mm, som föll år 2008 i Mollsjönäs i Västergötland. Den högsta dygnsnederbörden vid en officiell SMHI-station är 198 mm, som föll den 28 juli 1997 i Fagerheden i Norrbotten. Den största mängden under en timme är 86,3 mm och uppmättes under ett skyfall över Uppsala den 17 augusti 1997.

De färskaste svenska nederbördsrekorden gäller nederbörd över 2-12 timmar från Gävle 17-18 augusti 2021.

Rekord för månadsnederbörd

De mest extrema månadsnederbördsmängderna under perioden december-april har uppmätts i de västra fjälltrakterna.

Väderläget i sådana fall är att en lång rad av lågtryck rör sig i en bana där centrum passerar nordligaste Skandinavien eller havet norr därom. Mild, fuktig Atlantluft strömmar då in över norra Skandinavien med sydvästliga vindar. Nederbördsutlösningen förstärks när luften träffar fjällkedjan och tvingas stiga vid passagen österut. På lågtryckens baksida för den nordvästliga luftströmmen med sig talrika byar av regn, snöblandat regn och snö.

Under perioden maj-november har flera månadsrekord noterats i de västra delarna av södra Sverige. I sådana fall är väderläget oftast att lågtryck dominerar med sval, instabil skiktad luftmassa inom vilken talrika åskväder och lokala skyfall förekommer.

  Mängd Plats Landskap År
Största uppmätta års- och månadsnederbörd i Sverige
Januari 429 mm Jormlien Jämtland 1989
Februari 311 mm Gråsjön Jämtland 1943
Mars 318 mm Riksgränsen Lappland 1953
April 308 mm Sandnäset Jämtland 1943
Maj 209 mm Tåsan Värmland 1997
Juni 278 mm Klövsjö Jämtland 1987
Juli* 334 mm Baramossa Halland 2007
Augusti 356 mm Åsnorrbodarna Hälsingland 1986
September 301 mm Höglekardalen Jämtland 1984
Oktober 333 mm Heden Bohuslän 2014
November 292 mm Östmark-Röjdåsen Värmland 2000
December 373 mm Björkede Jämtland 1975
År 1866 mm Mollsjönäs Västergötland 2008

* Vid observatoriet på Pårtetjåkko (1834 meter över havet) uppmättes i juli 1915 en månadsmängd på 404 mm. Observationerna på Pårtetjåkko har dock aldrig officiellt bearbetats av SMHI.

Årsrekorden är egentligen inte anmärkningsvärt höga med tanke på att medelvärdet av årsnederbörden i de nederbördsrikaste delarna av Lapplandsfjällen beräknas vara ca 2000 mm. I extrema fall torde årsnederbördsmängder på minst 2500 mm kunna förekomma där något enstaka år, då frekvensen av vindar från sektorn sydväst-nord är extremt hög. Direkta mätningar saknas dock.

Rekord för dygnsnederbörd

Under årets tre första månader plus december är det i de västligaste fjällen nära norska gränsen som de största dygnsmängderna har inrapporterats.

I dessa fall är nederbörden ihållande under dygnet. Nederbörd faller som varmfrontsnederbörd i varmsektorn mellan varm- och kallfrontspassagerna och ofta även efter att kallfronten passerat.

Stora dygnsmängder under perioden maj-november faller i samband med kraftiga, långvariga regnskurar oftast i samband med åska och ibland hagel. Men i några fall är även passerande lågtryck och fronter inblandade, och i regnområdena finns då ofta insprängda åskceller.

  Mängd Plats Landskap Datum
Största uppmätta dygnsnederbörd i Sverige
Jan 104,3 mm Katterjåkk Lappland 10 jan 2002
Feb 85,2 mm Joesjö Lappland 16 feb 1976
Mar* 90,0 mm Joesjö Lappland 19 mars 1966
Apr 78,0 mm Härnösand Ångermanland 8 april 1959
Maj 93,0 mm Öxabäck Västergötland 27 maj 1931
Jun 187,3 mm Härnösand Ångermanland 18 juni 1908
Jul** 198,0 mm Fagerheden Norrbotten 28 juli 1997
Aug*** 188,6 mm Råda Värmland 4 aug 2004
Sep 141,0 mm Hemse Gotland 2 sep 1913
Okt 126,8 mm Söderhamn Hälsingland 15 okt 1992
Nov 82,9 mm Ryningsnäs Småland 12 nov 1910
Dec 121,8 mm Riksgränsen Lappland 14 dec 1909

* Ursprungligt rapporterat värde var 101,0 mm, men en del av denna mängd hade troligen fallit dygnet innan. Därför korrigerades dygnsnederbörden av SMHI till 90,0 mm. Den största direkt uppmätta dygnsmängden i mars i Sverige är 84,4 mm i Joesjö 25 mars 1982.
** 260 mm rapporterades av en privatperson i Vånga i nordöstra Skåne den 31 juli 1959.
*** 237 mm uppmättes i Karlaby i Skåne 6 augusti 1960 vid ett hydrologiskt projekt. 276 mm uppmättes av privatpersoner på Fulufjället i Dalarna 30-31 augusti 1997.

Rekord för kortare tidsperioder

När det gäller rekord för kortare perioder än ett dygn så är den huvudsakliga källan det automatiska stationsnät som SMHI etablerade i mitten av 1990-talet. I SMHIs nät finns även en del externt ägda automatstioner, som exempelvis Uppsala universitets automatstation som svarar för rekordet för största mängd under en timme.

Nederbörd över 12 och i vissa fall 6 timmar har sedan lång tid tillbaka även rapporterats från många manuella stationer.

Rekorden från SMHIs automatstationer är beräknade från löpande 15-minutersvärden.

Största officiella mängder över perioder kortare än ett dygn
Varaktighet Mängd Station Landskap Datum
15 minuter 40,2 mm Daglösen A Värmland 5 juli 2000
30 minuter 57,9 mm Daglösen A Värmland 5 juli 2000
45 minuter 61,1 mm Daglösen A Värmland 5 juli 2000
1 timme 86,3 mm Uppsala Aut Uppland 17 aug 1997
2 timmar 101,9 mm Gävle A Gästrikland 17 aug 2021
3 timmar 121,1 mm Gävle A Gästrikland 18 aug 2021
4 timmar 129,1 mm Gävle A Gästrikland 18 aug 2021
5 timmar 133,4 mm Gävle A Gästrikland 18 aug 2021
6 timmar 136,3 mm Gävle A Gästrikland 18 aug 2021
12 timmar 147,5 mm Gävle A Gästrikland 18 aug 2021

Även om manuella stationer egentligen inte mäter nederbörd över korta tidsperioder, så kan det finnas anteckningar om att nederbörden i huvudsak fallit under en kort period.

Nederbördsmängderna är sannolikt pålitliga eftersom observatörerna varit erfarna, men en viss osäkerhet kan råda kring den exakta tidsangivelsen.

Journalanteckningar från SMHIs väderobservatörer
Varaktighet Mängd Station Landskap Datum
20 minuter 48,6 mm Östersund Jämtland 19 juli 1972
30 minuter 110,8 mm Skänninge Östergötland 1 juni 1897
30-60 minuter* 78,6 mm Strömsnäsbruk Småland 1 juli 1949
1 timme 15 min 187,3 mm Härnösand Ångermanland 18 juni 1908
1 timme 30 min 89,2 mm Borgvattnet Jämtland 30 maj 1988
2 timmar 90,2 mm Stenkvista Södermanland 2 juli 1972
2 timmar 30 min 114,0 mm Singeshult Småland 15 juli 1946
3 timmar 125,7 mm Persberg Värmland 12 juli 1983

 * Enligt anteckning i journalen och tidningsartikel föll det mesta av nederbörden under en halvtimme till lite drygt en timme.

Vid sidan av officiella SMHI-stationer finns privata mätningar och externa stationsnät som drivs av exempelvis kommuner. Det totala antalet sådana mätpunkter är mycket stort och nederbördsmängderna därmed ofta större än motsvarande officiella rekord.

Privata och externa mätningar
Varaktighet Mängd Plats Landskap Datum
15 minuter 50 Degeberga Skåne 8 juli 1973
15 minuter 52 Högsäter, Färgelanda Dalsland 18 juli 2000
18 minuter 78 Östersund Jämtland 13 aug 2021
1 timme 70 Ransäter Värmland 11 juni 2021
1 timme 30 min 130 Tegelstrand och Slottet Bohuslän 10 juli 1973
2 timmar 50 min 162 Kinna Västergötland 15 juli 1995
3 timmar 163 Älghult (kommunal) Småland 3 juli 2021
3 timmar 165 Gällstad

Västergötland

15 juli 1995
3 timmar 30 min 185 Slättevrå Småland 27 aug 1974

Stationstätheten har varierat

Eftersom nederbördsintensitet och nederbördsmängd varierar kraftigt mellan närbelägna platser är sannolikheten för att upptäcka de mest extrema nederbördsmängderna beroende av hur tätt nätet av nederbördsstationer är. Antalet mätpunkter var ca 400 under perioden 1880-1900 och ökade därefter till ungefär 800 på 1940-talet.

Fördelningen av mätstationer över Sverige har varit ojämn. I äldre tid var stationsnätet mycket glest i främst nordvästra Norrland. Eftersom det är svårt att mäta nederbörd i helt obebodda trakter innebär det att mätpunkter i hög terräng är underrepresenterade. Det är mycket få nederbördsstationer i Sverige som ligger högre än 600 meter över havet.

På grund av det glesa nätet av mätstationer fångar vi inte alltid de verkligt stora nederbördsmängderna. Nederbördsmängden under en månad eller ett år stiger med 10-20 procent för var 100:e meter terrängen höjer sig. I högt belägen terräng inom de nederbördsrika västra fjälltrakterna har de officiella rekordvärdena därför säkert överskridits en hel del där.